En dag börjar två nya medarbetare på din arbetsplats. De är tvillingar och lika som bär till det yttre. Det visar sig snart att de inte är det till det inre. Individers beteende har en oväntad effekt på hur vi uppfattar deras kompetens. Undvik fällan att misstolka talang som i exemplet. Låt oss studera bröderna Bill och Bull närmre:
Bill är en vänlig och social kille med ett naturligt och okonstlat sätt att ta folk. Ständigt ekar hans hjärtliga skratt genom korridoren. Han hörs mycket och kommer undan med det eftersom han är en sån hjärtlig person. Bill bjuder till och bakar muffins till fredagsfikat ibland. Han har alltid en Kålle å Ada historia i bakfickan och gör pistolen-och-leendet till alla han passerar. Bill med det bländvita leendet blir populär från dag ett på kontoret.
Han bror Bull är dock en annan historia. Bull är tillbakadragen, återhållsam och tystlåten. Det är knappt han säger hej på morgonen till sina kollegor. Istället bänkar han sig vid sitt skrivbord med stängd dörr så fort han får chansen. På fredagsfikat hämtar han en muffin och försvinner in på sitt rum snarare än att delta i gemenskapen. Det pratas bakom ryggen på Bull om hans arrogans.
En dag vänder konjunkturen nedåt. Företaget blir tvungna att säga upp människor. Skuggan faller även på bröderna. “En måste gå” får personalchefen veta. “Behåll den mest kompetente” säger VD:n och marscherar ut därifrån. En timme senare står en Bill under nyfunnen tystnad och packar sina squashpokaler i en bananlåda. Detta kan tyckas konstigt vid en första anblick att Bill fick gå. Det finns en fascinerande psykologi bakom detta. Ett mycket märkligt psykologiskt fenomen berör vår bedöming av andra.
Vi är nämligen funtade så att vi har en tendens att tolka osocialt beteende som kompetens. Varför det är på detta viset är vi inte riktigt säkra på. Flera teorier existerar. Karaktärer som Donald Trump eller Bert Karlsson är exempel på denna typ av fördom. Vi upplever inte dem som mys-farbröder direkt men tveklöst verkar de kunna sin sak, (eller?) Något inom den mänskliga mjukvaran ”lurar oss” till att uppleva en kantig person som att ha en högre kompetens än den mer sociala. (Här säger jag “fördel introversion” och viftar med världens minsta vimpel.) Introverta kan ibland upplevas som arroganta, korthuggna och tillknäppta. Genom detta får vi därför ofta en stämpel av att vara mycket kunniga inom vårt område. Vi blir experter, gurus och specialisterna i andras ögon. Insikten av detta fenomen kan göras till ett medvetet val. Vill du vara den buffliga experten eller den pratiga medelmåttan? Intressant är att ifrågasätta sin tolkning av andras kompetens med detta fenomen i bakhuvudet. Det går uppenbarligen att vara en inkompetent skitstövel såväl som det går att vara en social supermänniska med.
”Competence, like truth, beauty, and contact lenses, is in the eye of the beholder”
Laurence J. Peter