När Ronaldinho var 13 år gammal blev han rikskänd i Brasilien. Berömmelsen kom över en natt efter att hans fotbollslag besegrat motståndarna med 23-0. Han gjorde alla mål.
Bevisligen är han en supertalang, ett exempel på någon med en fantastisk gåva. Eller?
Alla däggdjur anländer hjälplösa i denna värld. Redan efter några timmar kan en älgkalv gå själv. Människan, som förväntas vara evolutionens kronjuvel behöver ett år på sig för att lösa samma uppgift. Är inte det motsägelsefullt? Varför är vi så hjälplösa?
Människan har ett unikt trumfort på hand som styr den förbryllande dynamiken bakom varför vissa av oss blir supertalanger.
Människan är unik
Vårt trumfkort kallas Myelin. Myelin är något som andra arter har från start. Människor utvecklar detta genom vår uppväxt och under hela vår livstid. Myelin är en del av en kemisk process i hjärnan som gör att vi blir bättre och effektivare på att göra sysslor vi tränar på. Till skillnad från andra arter föds vi alltså utan förinstallerad mjukvara, vår hårddisk är tom. Istället är vi utrustade med en makalös hjärna som absorberar förutsättningarna för den miljö vi utsätter oss för. Ingen föds till matematiker, författare eller fotbollsstjärna. Kort sagt vi blir bra på det vi fokuserat lägger vår tid på.
Miljoner timmar av forskning om talang kan kokas ner till detta. Du behöver tre saker för att bli världsmästare. Du behöver:
tid -cirka 10 000 timmar.
miljö -en omgivning som fysiskt, psykiskt och socialt låter dig träna det du vill bemästra.
motivation. Du måste känna en kärlek/passion/glädje/fixering vid det du sysslar med. Det brukar kallas för en inre drivkraft. Utan rätt motivation kommer du inte orka gå till träning blåsiga dagar när regnet piskar och fotblåsorna ömmar. Många stjärnor beskriver verkligen en passionerad hat-kärlek till det som de sysslar med.
Vad säger forskningen?
Efter en livstid av forskning om talang fann Proffessor Anders Erickson svaret på hur många anlag som styr talang
Svaret: zip! zero! nada! zilch! noll!
Så här långt finns ingen övertygande forskning som pekar på någon form av medfödd förmåga (undantaget basket, där det är svårt att dunka om du är tre äpplen hög).
Men jag måste krångla till det. I ett avseende är talang medfödd -iallafall indirekt.
Våra personlighetsdrag (refererar till big five-modellen) är biologiska och statiska. Är du exempelvis väldigt introvert kommer det säkerligen att påverka vad du känner en stark motivation för att göra (exempelvis att samla på frimärke). En psykolog uttryckte det så här ”Du kan inte kan ha en medfödd talang för matematik, men du kan ha en medfödd passion för matematik” . Älskar du något blir du bra på det helt enkelt. På detta viset interagerar arv och miljö i vad som kan bli våra talanger.
Att bedöma någons potential är helt oväsentligt. Alla har potential att bli allt eller inget. Aldrig är detta så tydligt som inom ungdomsidrott. Det gallras en massa unga talanger årligen inom fotboll och hockey. En statistiskt sett mycket liten andel av dessa hamnar någonsin i landslaget. Sportpsykologen Rolf Carlsson har konstaterat att tidiga framgångar är en av de sämsta förutsättningarna för att bygga en framtid på. Barn som är talanger tidigt bygger inte upp samma motståndskraft mot den hårdnade konkurrens som senare kommer. De tenderar att tappar suget när de för första gången börjar förlora.
Idrottsvärlden är en glimrande kavalkad av medelmåttor och människor ”utan talang” som sedan blivit världsmästare. Michael Jordan är mitt favoritexempel. Vi talar om någon som av en enig kår av sportjournalister utnämnts till världens genom tiderna främsta basketspelare. Samma herre petades från skolaget i sina sena tonår, för att han ”inte höll måttet”. Många är de atleter som flugit helt under talangradarn som unga. Fantastiska atleter som Åsa Sandell eller Lisa Nordén är exempel på människor som utvecklat sina talanger sent i livet.
Märkligt är hur få underbarn blir ”undervuxna”. Nej, unga geniers potential suddas vanligen ut efterhand som de åldras.
Den som gillar det mest, gör det bäst
Det finns varken tomtar, troll eller nedärvd talang.
Vem som helst kan lära sig vad som helst som denne känner en genuin passion eller glädje för. Nu vet du varför Ronaldinho spelar fotboll med ett stort leende. Hans leende handlar om så mycket mer än miljoner som tickar in på bankkonto. Något jag noterat från yrkeslivet är att passion slår allt annat. Det har ingen betydelse om du har tusen högskolepoäng ifall du inte engagerar dig i uppgiften. Det är irrelevant att du har 20 års erfarenhet ifall du halvhjärtat leder det där projektet. Engagemang är allt.
Jag summerar detta inlägg så här:
Vill du hitta en riktig stjärna, finn den som är mest motiverad för uppgiften.
Vill du vet vad dina barn kan bli bäst i världen på? -leta efter det de blir gladast i världen av att göra.
Vill du se en världmästare? -titta dig i spegeln.
”Vare sig du tror att du kan, eller inte tror att du kan så har du rätt”
– Henry Ford
Psst: Du följer mig på Twitter här
Jag har skrivit en bok om detta fascinerande ämne. Den finner du här
Så kloka ord! Det ger ju förtröstan att alla kan utveckla och bli en supertalang. Mycket tilltalande!
Tack! Det jag gillar med budskapet är att det är vetenskapligt förankrat. Det är inte en massa rosa fluffiga moln med regnbågar och enhörningar utan FAKTA.
Som förälder försöker jag tänka på det och inte forma mina barns uppfattning om sin egen förmåga negativt genom att påtala att de saknar bollkänsla eller genom att smyga in min egen värdering i den sport/hobby de intresserar sig för.
Mycket intressant läsning!