Ansvarsförskjutning

En god vän till mig delade nedanstående bild på min facebook-sida:
 Den fick mig att fundera lite då jag tycker den har en mycket intressant poäng. Eftersom min mamma är lärare så har jag hört henne beskriva samma sak (med betydligt mindre humor)
Vad som skett är att vårt samhälle här i Sverige gått ifrån att vara kollektivistiskt till att bli mer individualistiskt.
(Från Wikipedia: Kollektivism (av latin colligere, samla) är en term som används för att beskriva moraliska, politiska och sociala perspektiv som betonar människors ömsesidiga beroende och vikten av kollektivet snarare än de enskilda individerna)
Det intressanta med en sådan kulturell förflyttning är vad som händer med uppfattningen av skuld och ansvar.
Det verkar som att ju mer vi fokuserar på att verka för ömsesidighet desto mer är det individen som bär skulden (bakvänt nog).
Ju mer vi fokuserar på indviden i samhället desto mer är det någon annan (vanligtvis ett företag eller en organisation) som anses ha skulden.
Ett bra exempel på det är det som anses vara världens mest individualistiska land , nämligen USA (Källa: Geert Hofstede). Där finns det som bekant individer som lyckats stämma organisationer på rena fantasibelopp enbart för att kaffet varit för varmt, eller för att vederbörande inte begripit att det är en dålig idé att torka sin hund i mikrovågsugnen.
I Sverige tror jag att en nyans av vårt tilltagande individualistiska synsätt är att det numera alltid är någon annans fel. Det är lärarens fel ifall vi inte upptäcker att vår dotter är nästan blind och inte kan se vad som står på svarta tavlan. Det är bankernas fel ifall människor belånar sig för högt osv.
Kanske är det även därför som det blivit chefens ansvar att se till att du utvecklas i din roll. Ibland tror jag att det gått för långt åt det hållet och att det är dags att återinföra ansvar till individen. Hur ser du på det?