Introvert – Diagnos eller Talang?
Amerikanska psykologsamfundet tänkte så sent som 2010 införa Introversion som en diagnos. Efter hård debatt blev detta inte verkställt.
Vad säger forskningen?
Här följer en sammanställning över förbluffande introverta styrkor som påvisats i experiment och studier (Spoiler: mest förbluffande är första punkten om grupper). Jag följer det gamla djungelordspråket:
”Vill du säga något, säg det med katter”
Introverta talanger
1. Introvert ledarskap. Harvard business school publicerade 2010 en artikel baserad på olika studier av ledarskap. Analysen visade att introverta ledare är speciellt bra för självgående, proaktiva medarbetare. Det beskrivs bland annat att en fördel med introverta ledare är att de inte ”tar monopol” på möten.
Källa : Introverts: The Best Leaders for Proactive Employees
2. Sömnbehov. Det har visat sig vid upprepade experiment att introverta och extraverta har olika motståndskraft mot perioder av lite sömn. Under dessa förhållande fungerar introverta markant bättre.Källa : Cognitive performance after sleep deprivation: does personality make a difference?
3. Problemlösning. Flera test har påvisat att introverta har en längre uthållighet vid problemlösning och bibehåller fokus vid uppgiften längre än extraverta (många introverta har hållit liv i Tamagotchin sedan de köpte den på 90-talet). Detta är en av de mer betydelsefulla skillnaderna mellan dessa sidor av personlighetsspektrumet och tros vara dopaminrelaterat.Källa : Personality and problem solving
Och och… En rumänsk studie från 2011 mätte reaktionstid och beslutsförmåga hos ett antal försökspersoner. Det uppdagades två betydande skillnader. De extraverta reagerade betydligt snabbare men de introverta gjorde betydligt fler korrekta val. Källa : Significant differences between introvert and extrovert people’s simple reaction time in conflict situations
4. Isolering. Introverta är toleranta för isolation och klarar långa tidsperioder utan socialt samspel (som om nu någon behövde en studie för att inse detta). Källa: Introversion and isolation tolerance
5. Nöjdhet. 175 kontorister ingick i en studie om upplevd arbetsglädje. Den introverta delen av arbetsstyrkan var betydligt nöjdare med sina uppgifter och sitt jobb, medan de extraverta upplevde sig vara understimulerade. Generellt är introverta low maintenance och kräver mindre omväxling.
Källa:relationship of extraversion and neuroticism with job preferences and job satisfaction for clerical employees
6. Akademisk framgång. En studie tittade specifikt på vilka personlighetsdrag som korrelerade med akademisk framgång. Svaret var introversion.
Källa:academic achievement in three educational levels
7. Konstnärlig förmåga. En meta-studie av framgångsrika konststuderande genomfördes 2006. I den framgår det att två starka drag kännetecknar framgång inom konst: introversion och öppenhet (öppenhet som definieras i Big Five-modellen ungefär som intellektuell nyfikenhet).
Källa: Thinking Styles of Professional Fine Artists
8. Tristess. Lågt behov av dopamin leder till att många introverta har svårt att förstå begreppet ”att ha långtråkigt”. Detta leder till att introverta generellt uthärdar mer monotoni innan en uppgift känns för långtråkig. Källa: Boredom in the workplace: More than monotonous tasks
9. Uppmärksamhet. Flera test kring uppmärksamhet påvisar att introverta är skickliga på att få fokus och behålla det länge på en och samma visuella stimuli. Källa: Autonomic Differences Between Extraverts and Introverts During Vigilance
10. Minne. I en studie från 1979 testades minnet hos 40 studenter. Den introverta delen av testgruppen visade sig har mer bestående och mer visuella minnen av uppgiften. Detta stöder hypotesen kring att introverta har lättare att visualisera sina tankar. Detta gav också ett bättre långtidsminne av uppgiften. Källa: Introversion–extraversion and mental imagery.
11. Risktagande. En studie tittade över hur ca 1000 manliga studenter funkade i trafiken. Gruppen med extraverta hade en statistiskt relevant högre frekvens av orsakade olyckor. (Sålunda bör alltid den introvertaste i sällskapet köra, för rikets säkerhet). Källa: Introversion-extraversion and motor vehicle driver behavior
12. Engagemang och aktivering – Det har upprepade gånger påvisats en låg tolerans hos introverta för dopamin. Denna leder till att vi snabbt aktiveras och stimuleras (av sånt extraverta upplever som ”för stillsamt”/”för nördigt”). Ett exempel är en studie från1983 där försöksgrupper manipulerades med koffein. Påverkan uppmättes. Introverta nådde lättare en högre nivå av aktivering än extraverta i testgrupperna. Källa: and electrodermal activity: arousability and the inverted-U
13. Kommunikation. I studien jämfördes hur extraverta och introverta talar. Bland annat framgår det att extraverta har en tendens att dra över sin taltid och att använda fler onödiga ord. Själv förespråkar jag tremeningarsregeln – att allt av relevans bör kommuniceras inom rymden av tre meningar. Källa: A study of personality traits of mature actors and mature public speakers
Och kommunikationsstil. Introverta och extraverta har preferenser för att använda olika typer av ord. En av slutsatserna i studien nedan var att det är lättare att känna förtroende för det som introverta kommunicerar eftersom det ofta är mer faktabaserat. Källa: Extraverted People Talk More Abstractly, Introverts Are More Concrete
14. Lögner. I en studie där det skapades falska arbetsintervjuer framgick det att ju högre nivå av extraversion den sökande hade, desto mer benägen var denne att ljuga för att få jobbet. Källa: Looking Good and Lying to Do It: Deception as an Impression Management Strategy in Job Interviews
15. Empati. Tvärt emot vad som kan verka rimligt att anta (enligt fördomen iallafall), är introverta generellt mer empatiska än extraverta. Speciellt introverta som samtidigt har en hög nivå av neurotiscism (big five) är särskilt empatiska enligt en studie från 1976. Källa: Correlates of emotional empathy.
16. Militärt. I en Nato-rapport kring personlighetsdrag föreslås att en introvert soldat är extra lämplig i känsliga område då denna har en bevisat lägre benägenhet att agera offensivt som en reflex på pressade situationer. Källa: Modeling Cultural Behavior for Military Virtual Training
Men i grupp då?
Här kommer två undersökningar som för mig lyfter det viktigaste av allt i denna nutida debatten vilken skevt nog ofta handlar om vilken personlighet som är mest rätt. Mer intressant är: vad händer med gruppen?
Gruppdynamik. Lika barn leka bäst? Blir grupper mer sammansvetsade när medlemmarna är lika varandra? I studier framgår att förhållandet är omvänt. Ifall en grupp mestadels består av extraverta så blir sammanhållningen faktiskt starkare av att tillföra en introvert. Det omvända gäller också. Källa: When Opposites Attract: A Multi-Sample Demonstration of Complementary Person-Team Fit on Extraversion
Och grupprestationen. En studie jämförde 82 arbetslag. Vissa lag hade individer som var lika varandra och i andra lag var individerna olika (big five användes som modell). Det visade sig att vissa drag förstärker gruppens prestation när de är samma (exempelvis samvetsgrannhet). Det fanns dock en tydlig koppling till att bred spännvidd i introvert-extravert hade en positiv effekt på prestationen. I det avseendet visar studien att både introverta och extraverta bör vara representerade i samma grupp. Källa: The Relationship between Work-Team Personality Composition and the Job Performance of Teams
Slutsats
De flesta människor drar sig inte för att skriva i sitt CV att de är extraverta. Få skulle skriva att de är introverta. Varför?
Ironin är denna. Inga platsannonser efterfrågar introverta. Trots detta toppar egenskaper som ”Noggrann och självgående” Monsters lista över egenskaper arbetsgivare efterfrågar i platsannonser. Därför brukar jag påstå att:
Alla vill anställa introverta, men ingen vill anställa introverta.
Det är tid att bota ett stigma. Introversion är (som extraversion) en uppsättning talanger. Detta är något jag lyfter i min bok om ämnet. Det är hälsosamt att vara patriot mot sin personlighet.
Personlighetspatriotism är att tacka nej till ett sommarmingel när de sociala batterierna är urladdade. Det är att säga ”tack” om chefen på utvecklingssamtalet beskriver dig som ”något introvert”. Den introverta revolutionen handlar om detta, att se introverta drag inom sig, som fina egenskaper, något att vara stolt över.
Linus – Introvert och stolt!
Hej Linus,
Detta var intressant liksom annat du skriver. Jag funderar på att köpa din bok. Jag är introvert och dessutom högkänslig. Väldigt mycket av det du skriver om på din hemsida beskriver även högkänslighet, och även om 70% av högkänsliga är introverta så är det bra att skilja på dessa begrepp. Många av de egenskaper som du beskriver är typiska för såväl introverta högkänsliga som extroverta sådana, men de kan förstärkas av introvertheten. Högkänsliga har ett känsligare nervsystem än ickehögkänsliga, tar in flera gånger mer sinnesintryck och bearbetar allt djupare i hjärnan. Man behöver således mer tid men kan göra djupare reflektioner och analyser än en ickehögkänslig. Man orkar därför inte med att vistas i för stora grupper av människor etc, åtminstone inte speciellt länge. Man blir lättare överstimulerad och överväldigad av alla intryck och det informationsflöde som finns i vårt samhälle, kan känna av människors emotionella tillstånd ganska lätt, har oftast lätt för att känna empati (dock ej i stressade situationer) och är också ofta fysiskt känsliga. Man är ofta mer kreativ, noggrann, djup etc men har också lättare för att bli utbränd. En högkänslig behöver därför mycket tid för att ladda batterierna, och trivs i eget sällskap. Det är en distinkt grupp som utgör 15-20% av befolkningen, bl a har hjärnskanning visat att aktiviteten i hjärnans centra skiljer sig åt mellan högkänsliga och ickehögkänsliga. Det finns många böcker och artiklar, bl a The highly sensitive person av Elaine Aron, och det har gjorts mycket psykologisk forskning om detta (speciellt i USA). En högkänslig behöver stanna upp och kolla in läget innan denne rusar in i nya aktiviteter eller träffar nya människor (man ser det tydligt hos högkänsliga barn). Man vill reflektera mer på det som sagts och skriver därför ofta bättre än man talar. Det finns mycket mer att säga om allt detta, men således faller mycket av det du skriver här inom ramen för högkänslighet, speciellt för de som är introverta och högkänsliga. Jag ville bara uttrycka detta och uppmärksamma detta fenomen.
Ha det gott,
Johan
Hej Johan, beklagar att det tog en stund innan jag fann tid att sitta ner och skriva.
Kanske behövdes tiden för att processa din kommentar långt bak i huvudet tills tankarna grott färdigt?
Jag har en del på det där med begreppet HSP.
Värt att känna till är att ordet introversion är mycket gammalt och har använts sedan 1921 medan HSP är en betydligt senare term. Ett ganska objektivt sätt att jämföra mängden studier på de båda områdena är att använda Google Scholar. Där kan du prova att söka på studier som berör introversion och de som berör HSP.
Det jag vill framhäva som kanske främsta skillnaden mellan Elaine Arons beskrivning av HSP och den vedertagna bilden av introversion, är främst ”den emotionella känsligheten”. En person som är HSP kan se en hemlös person och sedan vara oförmögen att tänka på något annat i dagar (denna extrema empati är inte en typisk introvert sida).
Att vara introvert handlar om låg tolerans för dopamin(lätt att aktiveras och överstimuleras) medan en HSP har ett högreaktivt nervsystem och kan störas utav ljud som knappt är hörbara för någon annan (ex suset från ventilationen på kontoret).
Nej jag håller helt med dig om att HSP och introversion överlappar på flera punkter. Det kommer bli spännande att se vad som sker med dessa båda ord i framtiden. Kanske kommer ett av dessa ord att ersätta det andra.
Detta får framtiden utvisa
Hej! Jag är också både introvert och HSP. Detta är något jag har funderat på länge, flera flera år men som jag nu har fått bekräftat. Jag tampas med att försöka behålla min energi och självkänsla i mitt jobbsökande just nu. I 20 år har jag varit frilans och jobbat som grafisk formgivare men efter två perioder av utbrändhet har jag lagt detta på hyllan tillsvidare. Efter omskolning till coach och rekryteringsresearcher söker jag nu jobb som researcher, ett jobb som borde passa mig perfekt då jag mestadels jobbar självständigt och med sociala medier. Mitt problem är att jag nu ska ge mig in i en rätt tuff bransch igen, precis som reklambranschen var och jag är egentligen inte den tuffa innerst inne. Men jag är ingen mes heller, utan modig och tar gärna för mig på olika sätt. Hur ska jag kunna vara ärlig och berätta om mina två ”styrkor” HSP och introvertism. En arbetsgivare blir ju livrädd att anställa mig. Mitt CV är bra och jag har slipat på detta i ett par år nu men har inga direkta referenser då jag har arbetat med egen verksamhet. Jag uppfattar det som att många inte förstår vilken fantastisk ”vertktygslåda” jag kan erbjuda med mina styrkor, erfarenheter och ödmjukhet.
/Helena