Rullar du dig hellre naken i nässlor än läser hundratals sidor statistikrapport? Då har jag något till dig.
Låt mig summera vad generationsväxlingen är och hur den kommer påverka dig.
För första gången i Svensk historia är det fler som lämnar arbetsmarknaden än som tillträder. När vi talar om generationsväxlingen är det 40-talisternas avgångar vi menar. Pär Nuder råkade ge denna grupp smeknamnet Köttberget när han trodde att mikrofonen var avstängd. Köttbergsgenerationen är unik i flera avseende. Jag tänker då på mer än att de har finrum, provpackar inför resor, tycker att man måste ha en fast telefon eller att de behåller skorna på sig när de går på fest. Skämt åsido, de är unika exempelvis därför att de är första generationen som efter pension har högre inkomst än de arbetande generationerna. Så här säger SCB, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen om det som sker i landet just nu:
Under de kommande femton åren försvinner 1,6 miljoner människor ur svenskt arbetsliv. Arbetstekniskt är det skitmånga, mer än någonsin tidigare. Mest kritiska år blir 2013 och 2014 när Sveriges största årskullar pensioneras.
Sveriges BNP kommer därför att sjunka som en sten (även om vi kommer sälja mer Marabou Twist än någonsin). Främst drabbas småorter. Glesbygden ser riktigt stora problem med att fylla de platser som lämnas. Unga dras till storstäder och de universitet som dessa erbjuder. Detta gör att exempelvis Stockholm, Uppsala och Skåne är bland de som bäst balanserar pensioner och inträde. Generellt är pendlingskommuner och förortskommuner de som kommer att klara generationsväxlingen bäst. Förlorare är skogslän som Dalarna men även Gotland ligger pyrt till. (bilden är från Tjernobyl, Ukrainas motsvarighet till Dalarna)
Den arbetsföra befolkningen kommer att behöva dra ett allt tyngre lass medan pensionsavgångarna ökar. Faktum är att denna försörjningsbörda blir det tyngsta som vi uppmätt. I län som Norrbotten är gapet mellan avgångar och tillträde så högt som 15%. Det beräknas att varje arbetande Svensk kommer att behöva försörja 2,7 personer år 2025.
Yrkena i Sverige blir mer abstrakta och mindre fysiska. Därför är de största avgångarna inom jord-, fiske- och skogsbruk. Även industri backar eftersom vi förlägger produktion utomlands.
Absolut störst kris möter offentlig sektor som kommer tappa 44% av sin arbetskraft under de kommande femton åren. Här blir generationsgapet tydligare än någonsin. För att detta skall funka behöver branschen bli attraktiv för yngre arbetstagare. Offentlig sektor behöver göra samma typ av föryngringsprocess som byggbranschen lyckats med. Specialistyrken som speciallärare och läkare är riktiga krisobjekt.
Det yrke som har flest avgångar under de kommande åren är körsnär som förlorar 61% av yrkesutövarna. Jag är säker på att det skulle göra mig riktigt upprörd ifall jag bara visste vad det yrket sysslar med.
Många ungdomar siktar på dubbelexamen och stannar kvar länge i skolan. Deras syn på utbildning är ofta generalistisk och olika utbildningar leder dem på tvären snarare än på djupet. De tänker inte på karriär som en stege utan som en resa.
Positiva trender:
-Äldre tjänstemän vill inte pensionera sig. De startar istället eget. Företagande bland pensionärer i Sverige är upp med 27% sedan 2007. I Nordamerika säger 43% av 40-talisterna att de inte tänker sluta arbeta någonsin. Det är ett generationsdrag hos denna drivna generation att fortsätta driva saker framåt.
-Yngre har efter studier börjat flytta tillbaka ut på landet i högre utsträckning. Det beror bland annat på att Internet möjliggör att flera yrkesroller kan utföras oavsett geografi. Det handlar även om kulturella skiftnader mot kollektiva ideal hos de yngre. Superkarriärismen stryker på foten. Det blir inte viktigt att bo centralt för att göra sitt jobb ifall du ändå kan göra det från ditt arbetsrum på landet när din familj.
-Från pespektivet av att sänka arbetslöshet är generationsväxlingen en god nyhet. Det kommer bli fler lediga jobb och därmed lättare att kliva in på arbetsmarknaden som ung.
-Allt fler unga kommer på ett naturligt sätt att hamna på ledande positioner när ”jätteproppen Orvar” (ett annat kärt smeknamn) flyttar på sig.
-Brist på arbetskraft gör att löner stiger. Fler snurrande fälgar på löjligt stylade bilar i innerstan förutspås.
Fyra åtgärder för att stävja generationsgapet
Det är lätt att vara klok på Internet. Jag tänkte därför dela min syn på bra åtgärder inför denna omvälvande förändring:
1. Infrastruktur
De stora glesbyggdsrelaterade utmaningarna hänger ihop med infrastruktur. Bra vägar, bra kollektivtrafik och bra Internet är handikapp för den som vill delta i det moderna samhället. Kan du inte titta på lolcats från timmerstugan i Pajala blir du inte glad helt enkelt.
2. Fokuserade yrkesutbildningar med praktik
Idag är dubbelexamen inget ovanligt bland 80- och 90-talister. Det vi kallar för generation Y är världshistoriens mest belästa generation. Dessvärre innebär detta att många inte gör inträde i arbetslivet förrän sent i livet. Att få in människor på aktiv praktik riktigt snabbt är en adrenalininjektion i arbetslivet. Traditionella lärlingssystem tror jag extremt mycket på i detta sammanhang.
3. Integration och utbildningsinsatser
40% av de nyanlända som registrerar sig på arbetsförmedlingen saknar gymnasiekompetens. 20% av alla de ungdomar som lämnar skolan gör detta med ofullständiga betyg. Att fånga upp dessa grupper och integrera dem i arbetslivet är vitalt. Här finns lösningen på arbetsbristen. Speciellt utlandsfödda kvinnor är en stor grupp som kan förstärka arbetssituationen i Sverige ifall integrationen blir bättre.
”Education is the investment our generation makes in the future”
4. Bransch-PR
Yrkeskategorier som upplevs som tråkiga, hårda och oengagerande behöver göras mer attraktiva. Linda Isaksson har förstått det där och promotar en av de hotade yrkesrollerna med ”Bonde söker fru” och ”farmen”. Media är extremt opinionsbildande i detta fallet. Bara se hur tv-serien CSI påverkade antalet sökande till kriminaltekniska utbildningar. Det är känslor som i hög grad styr den yngre generationens beslut idag (Joeri Van Der Berg). De navigerar inte efter en trygg anställning som tidigare generationer gjort. De söker det som ligger i linje med deras generationssjäl och deras inre drivkrafter. Det är därför som teknik och offentlig sektor står som förlorare i generationsväxlingen. Dessa branscher behöver arbeta med sin image helt enkelt.
Oavsett vad som blir utkomsten av generationsväxlingen så är förändringen det enda som är garanterat. Låt oss se till att den blir till det bättre.