Mihaly Csikszentmihaly är en ungersk professor som ägnat sin yrkeskarriär åt begreppet ’flow’. Flow är en euforisk upplevelse av total fokus. Den kan uppstå då du uppslukas av en aktivitet du är skicklig på. I jakten på denna känsla fann han några oerhört fascinerande människor. Det han hittade var några som hade en fantastisk mental förmåga att hantera tillvaron. Han kom att kalla detta för ’den autoteliska personligheten’.
Professor Csikszentmihalyi berättar hur han besökte en av de skitigaste och farligaste fabrikerna i Östblocket. Det var en dyster koloss till betongbyggnad fylld med rostiga schabrak till maskiner. Den uråldriga mekaniken gjorde arbetet till en kamp och produktionen äventyrades hela tiden av ständiga stopp. Personalen vantrivdes och de hade som regel blicken fäst på väggurets sekundvisare. Men mitt bland alla oljepölar och all denna negativitet fann Csikszentmihalyi en man som bröt mot normen. Det var en person som kastade sig över alla trasiga maskiner med stort engagemang och en brinnande passion. Csikszentmihalyi förbluffades av mannens beteende. Han försökte förstå var denna positivism kom ifrån. Mannen berättade att han hade gjort sin arbetssituation till ett spel. Det var en ständigt pågående fotbollsmatch där maskinerna mötte människorna. Mannen såg det som sin uppgift att göra mål, vilket innebar att han reparerade maskinerna i samma takt som de gick sönder. Detta var hans kamp och den var så utmanande och svår att den fixerade honom i ett djupt engagemang. Professor Csikszentmihalyi begrep att det han snubblat över var en specifik kategori av talang.
Han hade funnit ”en fallenhet för självmotivation”. Mannens beteende kunde Csikszentmihalyi därefter finna lite här och var i världen. Han kallade den för den autoteliska personligheten. En sådan personlighet är internt motiverad och agerar utifrån nyfi kenhet, fascination eller engagemang. I en organisation är autoteliska personligheter eldsjälar som lever för sitt arbete och som byter sin passion mot en lönecheck. Den autoteliska är den största kulturbärare som en organisation kan ha. Kopplingen till begreppet flow och autoteli är att de människor som är autoteliska anses ha lätt för att uppleva flow, eftersom de redan är i ett permanent tillstånd av fascination (fascination är en stark komponent i flow-upplevelsen). Speciellt sysslor som dans, musik och konst har en stark dragningskraft på autoteliska människor. Försök att skriva en bok eller att dansa ifall du inte är inspirerad så inser du hur beroende av motivation dessa sysslor är.
Hur upptäcker du en autotelisk personlighet?
Det syns inte på personlighetstester om någon är autotelisk, eftersom dennas mentalitet innebär att personen blir vad som behövs för att lösa en situation (en introvert person som är autotelisk kommer att bli temporärt extrovert ifall uppgiften kräver det). Det som avslöjar autoteli är en känsla av smittsam, okuvlig energi. Det märks som ett engagemang som gränsar till passion och eufori. Detta är saker som ibland är svårt att se, speciellt ifall du låser dig vid vad som står i ett cv. Samma engagemang kan ta sig uttrycket som ilska vilket gör att autoteliska personer ibland utmålas som destruktiva rebelller och får byta jobb. Hur främjar du att autoteliska människor kan verka? Det som Csikszentmihalyi påtalar är att du behöver undvika något som kallas kognitiv entropi ( tankar som oroar och därmed blockerar möjligheten till att uppleva flow). Detta kan ge kognitiv entropi:
Dålig kommunikation. Det ryktas om att avdelningen ska outsourcas, men inget kommuniceras tydligt från ledningen.
Otydlighet. Chefen ger ingen återkoppling och därför vet medarbetaren inte hur hennes leverans upplevs.
Orättvisa. Det fi nns saker i kulturen som upplevs som orättvisa som nepotism, eller andra favoriseringar.
Mobbning. Ibland möter autoteliska medarbetare motstånd från sina kollegor eftersom hans höga engagemang gör att han upplevs som intensiv eller rent av farlig.
Hur kan du främja din egen autoteli?
Börja med att försöka räkna ut hur du gör mål i den situation som du är i idag. En kvinna jobbade med de ilsknaste kunderna på Apple (såkallade tredje linjens support). Hon skulle hantera dem som hade pratat med supporten vid två tillfällen och fortfarande var arga. I hennes huvud gjorde hon mål ifall kunderna att tackade henne vid samtalets slut. Hon beskrev hur denna lek lärde henne att älska sitt jobb. En autotelisk uppgift är sin egen belöning. Att vara autotelisk är inte en fråga om arvsanlag utan en fråga om att du väljer ett fördelaktigt perspektiv på det du gör.
Lev autoteliskt
(För övrigt har jag skrivit en del om autoteli i min bok Talang 2.0)
Underbart att läsa! Autotelisk har du tagit upp tidigare också. Det kanske är för att man är autotelisk som man upplever sig vara ambivert, eftersom man anpassar sig efter situationen??? Så i själva verket kanske man är introvert, men kräver situationen att man är extrovert så är man det. Detta väcker tankar. =)
Jag har f.ö. stött på de där tredje linjens support-folk. En kvinna på Telia, som inte kunde lösa mitt problem, men hon var så himla trevlig så jag var ganska nöjd ändå (fast jag stod utan telefoni och TV i 7 veckor). Och en på vårt företags IT servicedesk som liksom pratade om min dator som ”han” och vilket humör denne ”han” var på. Lika entusiastisk, trots att min dator strulade hela tiden i över en vecka. Och jag kände mig väl omhändertagen. Numer hoppas man alltid att det är Kent som svarar när man ringer desken – fast han verkar ju ha hand om alla tough cases, så det är ytterst sällan han som svarar.
Jag tror du är något på spåren. Vissa kompetensexperter säger att det man skall leta efter är ”agility” inte specifika personlighetsdrag. Agility är förmågan att var flexibel för att lösa en situation (ex: den introverte författaren som tvingas mingla med slipsar och backslicks för att sälja sina tjänster som föreläsare). Ifall du har mycket agility tror jag att du också har en del av det autoteliska draget i dig. Du klarar helt enkelt av att göra en lek av det mest du tar dig för.
Samtidigt är det säkert som du säger att man blir lite av en kameleont som inte riktigt vet hur man är ”egentligen”. Vissa personlighetstest (ex OPQ) lyfter fram flexibilitet som något negativt (man har låg stabilitet heter det) . För min del tog det många år att inse att jag var introvert. Förrvirringen kommer nog av att jag haft flera extroverta roller som jag klarat av bra. Kanske är detta som du också känner av? =)
Den här frågan tycker jag kan vara behälplig för att sortera ifall man är introvert eller extrovert:
Ifall du får välja, är du hellre helt ensam i två veckor , eller omgiven av vänner varenda vaket ögonblick i två veckor?
Så sant! Men ett livsfarligt beteende för en karriär på fel arbetsplats. Den här typen av människor ger mest utdelning för verksamheten men är ett stort hot för de som har en egen agenda med lägre motivation och kompetens. Mobbing brukar ofta bli följden.
Tyvärr är detta min erfarenhet med! I organisationer som är feta, mätta och belåtna kan en nyanländ autotelisk förmåga bli utfryst. De är de som utmanar Status Quo (för att citera Steve Jobs). Jag tror det gäller för ledningen att synliggöra prestationerna hos de som har hittat denna självmotiverande sida och att lyfta fram det som något beundransvärt.
En mycket bra och intressant artikel som gör att jag blir glad och engagerad denna mörka vintermorgon.
Jag funderar över om inte alla små barn är autoteliska från början , men att få vuxna lyckas behålla denna självmotiverande livskraft och arbetsiver. Samtidigt inser jag att jag har flera, mer eller mindre, autoteliska medarbetare runt omkring mig och att de är guld värda. Gud nåde den som mobbar en autoteliska person i min organisation, tänker jag, det ska jag göra allt för att förhindra.