Är det lättare att vara extrovert?
Världshälsoorganisationen (WHO) betraktar introversion som ett mentalt hälsoproblem. Det kan anses nedslående för oss. Värt att komma ihåg är att samma organisation ansåg att homosexualitet var en mental sjukdom fram till 1990. Det är märkligt att introversion kan betraktas som ett handikapp när det finns så tydlig forskning på området som berör alla fördelar det medför (akademisk förmåga, impulskontroll, visualiseringsförmåga, självständighet etc).
Jung hade en fascinerande idé om det undermedvetna. Han betraktade det som en källare. Han menade att introverta har en stark uppfattning om vad som finns i källaren.
Det enda jag inte gillar med den liknelsen är min erfarenhet att alla källare får översvämning förr eller senare och då luktar det inte hallon.
Det är lätt att bli avundsjukt på extroverter som åker nånstans och lär känna varenda människa inom fem kilometers radie. Poolskötaren, bartendern, hotellreceptionistens dotter till och med trädgårdsmästarens färgblinda halvbror, alla blir deras vänner. De lyser upp rum med sin positiva utstrålning och finner smidigt en väg in i alla samtal. De är spontana och uttrycksfulla när de skojar och talar med sina vänner i timmar. De tycker att en restaurang är njutbar när den är full med folk. De njuter av pulsen på en överbesökt torghandel. Extroversion är en gåva, men det är även introversion. Allt det jag räknat upp kostar. Det betalas med den enda valuta vi har -tid. Det är en investering av tid att ringa en vän. Ifall du istället lägger den stunden på att skriva en sida i din bok är det också en investering.
Jag behöver investera min tid i mitt skrivande. Jag njuter av att stänga dörren till kontoret och slå mig ner i en fåtölj som är så väl insutten att jag snart får avlägsna den på kirurgisk väg. Svart kaffe och rätt musik håller mig sällskap. Så kan jag sitta och pyssla i timmar. Det har hänt att hela nätter förflutit på detta vis. Att jag varit så mjukt inbäddad i mina egna tankar att jag helt tappat greppet om tiden. Den introvertas gåva är att kunna njuta av sitt eget sällskap.
Jag skulle vilja, att jag ville vara mer social. Men samtidigt är jag bekväm med att inte vara bekväm i grupp. Det som gör en extrovert glad är inte nödvändigtvis rätt för en introvert. Extrovert glädje är energi och upprymdhet. Introvert glädje är tillfredställelse och harmoni.
Min frisör berättade om en företagarkurs hon varit på där de fick lära sig att en del människor kunde ha mycket i skyltfönstret men inte så mycket på lagret. Andra kunde ha mycket på lagret men skittaskig skyltning. Ungefär som det där med källaren. Vi pratade om begreppen introvert och extrovert, och att jag som introvert inte brydde mig vad jag hade på mig, men att det istället var hennes stora intresse. Föga förvånande är hon extrovert, men samtidigt med stort lager.
Var har du hittat det där om WHO? Det pågick väl nyligen en debatt i USA om att sjukdomsförklara introverta, men jag har för mig att det tack och lov inte blev så.
Hej , det var en rätt kul liknelse. fast jag har träffat en del färgsprakande introverter som lärt sig spela ”spelet”och kör med lånta fjädrar. En av mina mer extroverta bekanta är helt ointresserad av sitt utseende så jag tror det är mer komplext än så. Som jag tror är det enda säkra sättet att förstå om någon är introvert/extrovert är att se hela deras livsmönster – vad gör de när de inte behöver göra något. Där tror jag svaret finns. Angående WHO: Jag har läst om detta på flera ställen bla här: http://www.psychologytoday.com/blog/self-promotion-introverts/201008/giant-step-backward-introverts
Hej Linus!
Jag skulle vilja tillägga att man nog kan vara litet både och.
Samtliga personlighetstester jag har genomfört säger att jag är mycket extrovert. Medan jag i verkligheten upplever mig som övervägande introvert. Jag sitter helst ensam med mitt huvud och reflekterar. Tankar och idéer utvecklas dygnet runt. Allt inom ramarna för universum.
Mellan varven är jag oerhört social och mycket extrovert. Jag kan få igång vilket sällskap som helst. Men det fungerar bara under korta intensiva perioder, sen måste jag tillbaka till ”källaren” för återhämtning.
Båda tillstånden känns lika naturliga. Fast jag är å andra sidan alltid lite både och. Tanke OCH känsla. Analys OCH intuiton. Struktur OCH kaos.
Hej Katarina, du har rätt. De som har dubbla behov kallas ibland för ambiverta. Den större majoriteten av befolkningen (70%) antas ha både introverta och extroverta behov, även om de kan påstå sig luta lite mer mot endera sidan. De polariserade extremerna antas vara ca 30%. Du är alltså det bästa av två världar ;)
Hej igen!
Nu har jag läst på om ambiversion. Det här är ju kul! :-)
Känner dock inte igen mig riktigt i det som står på nätet. Min variant är mer bipolär. Jag växlar mellan extrema utslag i nästan allt. Fast när det gäller intro och extro har jag tack vare din blogg insett att jag är intro! (trots alla tester som placerar mig längst ut på extro) När jag ”tvingas” ut i sociala sammanhang är jag å andra sidan ett skolexempel på extroversion. Nöjer mig inte med det pågående utan startar även nya initiativ. Men tillbaka till din fråga, har jag lärt mig detta? Kanske.
Ska vi ta den där lunchen snart? Tror att vi har litet att prata om. Och så kanske du kan hjälpa mig att hitta min bokstavsdiagnos.
Det där låter som en intressant diskussion, jag är på.
Jag tar gärna en lunch i slutet av oktober =) Är mitt i skrivandet och föreläsandet just nu så det är tjockt i kalendern.