“Men Ferdinand varför sitter du här? Varför hoppar inte du och stångas som alla de andra tjurarna”
Även om hans mamma är förstående yttras orden med en släng av medlidande.
Jag har alltid känt en sympati med den stillsamma tjuren i Disneys berättelse. Ferdinand växer upp till en snäll jätte endast intresserad av tillvaron under sin korkek. Herrarna med de lustiga hattarna släpar ut honom i världen. De försöker få Ferdinand att agera efter publiken förväntningar. Fabeln är för mig en träffande återgivelse av tillvaron för en introvert.
Ferdinand är avvikande , någon som (enligt världen) behöver aktiveras, kliva fram och prestera.
Vad är introversion och extroversion?
Får du din energi genom att umgås med andra människor?
Eller får du din energi när du sitter själv på kammaren och grubblar?
Introversion är ett personlighetsdrag som främst märks genom att din energi uppstår från dig själv, från tid där du är själv. När du umgås med andra människor (speciellt i större grupp) förlorar du energi och blir matt i kroppen. Detta är ingen livsstil, inget självvalt. Att vara introvert är en biologisk hårdkodning, det finns inpräntat i ditt DNA. Det mest beskrivande är att kalla den för ett behov. Psykologer har studerat detta drag sedan 1920:talet och det anses idag vara det starkaste personlighetsdrag vi känner till. Motsatsen till introversion kallas för extroversion. En extrovert person får sin energi från samtal med andra människor. Grupper och samtal är batteriladdare för extroverta. För att göra det enkelt: Introverta människor har stort behov av ensamhet, extroverta har ett stort behov av sällskap.
Givetvis är det mycket mer substans till ämnet än så här. Det finns en del fantastiska förmågor som följer med i båda paketen.
“Är detta det nya laktosintolerant?” undrade en vän till mig när jag berättade om mitt bokprojekt om introversion. Jag tror att Susan Cain satte en boll i rullning när hon skrev om “den tysta revolutionen”. Människor har börjat fundera över vad som är deras egentliga inriktning. Många verkar höra om detta begrepp och tänker om kring vem de egentligen är. Jag tror det beror på att vi lever i en tid där det extroverta har blivit en odiskutabel norm. Många av de regler vi lever efter är egentligen bara “rätt” för den extroverta sidan av befolkningen. Är det alltid en god idé att tala ut om sina bekymmer med andra människor? (eller kan du framgångsrikt bearbeta saker själv inombords i tystnad? )Är positivt tänkande verkligen vägen till framgång (eller är det bättre att vara realistisk)? Är en människa som sitter med stängd kontorsdörr arg (eller bara i behov av tystnad?)? Måste barn aktiveras fysiskt hela tiden? (eller har de behov av ensamtid i lugn och ro de med?) Många antagande som dessa kommer ifrån en extrovert samhällsform.
Det här är en ny utveckling. Förr i världen var idealet att vara introvert. Gamla ordstäv som “tala är silver, tiga är guld” eller “låt maten tysta mun” är exempel på denna epok. Det fåordiga John Wayne idealet var regerande fram tills 60-talet.
Det är inte en ny art som upptäckts. Introverter och extroverter är inte varelser från olika planeter. Introversion och extroversion är drag som alla människor på denna planet delar. På den introverta sidan av personligheten finns drag som att föredra “få men djupa vänskaper” att “bli obekväm med att vara centrum av ett sammanhang” eller att “bli utmattad av nya bekantskaper”. På den extroverta sidan finns drag som “den som är festens medelpunkt” att “Vara nyfiken på främlingar” eller att “kunna jobba fokuserat trots mycket bakgrundsljud”
Tänk på det så här som två stora högar med personlighetsdrag. Du har kanske plockat några drag ur den introverta högen men fler drag ur den extroverta högen? Kanske är fördelningen så tydlig för dig att du kan säga med säkerhet att du är extrovert. Ofta har vi så mycket av båda sidor att vi inte kan bestämma oss för vilket vi är. De som har ungefär lika mycket av introvert och extrovert kallas för ambivert. En ambivert person är alltså någon som har lika mycket kontakt med den yttre världen som den inre världen.
Man räknar med att 70% av världens befolkning har tydliga behov som är av både extrovert och introvert natur. 30% är hårt präglade av sin introversion eller extroversion. Utpräglade introverter kan sitta inlåsta i sin källare och programmera databaser i veckor utan mänsklig kontakt. En riktigt extrovert människa är däremot mer som en kelsjuk hundvalp som måste interagera med någon annan precis hela tiden. Båda dessa extremer är styrkor i rätt sammanhang. Detta är personligheter lämpade sig för mycket speciella jobb. [1]
När jag fortsättningsvis pratar om introvert/extrovert menar jag någon som anser sig ha mest av det draget. Att samma person har flera kvaliteter från andra sidan är sannolikt.
En bok om ämnet är på gång. Jag kommer diskutera detta under nästa vecka med förlaget. Min förhoppning är att jag skall kunna hjälpa fler människor att komma ut ur sin extroverta garderob och inse att de faktiskt är mer introverta än vad de tror. Vi introverter utgör 25 % av planetens befolkning. Vi är en minoritet på planeten men vi är en majoritet när det handlar om begåvning[2]. Jag skall förklara varför i kommande inlägg.
Mitt namn är Linus Jonkman. Mycket av det mest meningsfulla i mitt liv har aldrig skett. Fantasier, berättelser och grubblerier är min varma eldstad i en tid där ständigt nätverkande, samvaro och kommunikation är normen. Tillbaks till korkeken