Heliga flugpapper! – Fyra generationer av Batman

Fängslande är att titta på serietidningens utveckling med generationsglasögon. Själv hade jag näsan i en uppslagen serietidning under större delen av min uppväxt. Batman, Stålmannen och Kalle Anka har varit mina kompisar sedan jag blev läskunnig. Jag har reflekterat över hur Batman utvecklats under de snart 75 år som karaktären har funnits. Denna förvandling handlar om så mycket mer än den grafiska framtoningen. Batmans olika skepnader är ikoner av generationstillhörighet.

Tysta generationen  – Den maskerade hämnaren – 40: och :50 tal
1939 dyker Batman upp för första gången i Detective Comics. Under sitt första decennium är han en mörk skräckinjagande hämnare. Framtoningen är helt i linje med denna tids bistra verklighet (den stora depressionen och andra världskriget). Detta är en Batman utan samvete som inte skyr några medel för att stoppa brott. Han både dödar brottslingar och använder skjutvapen på löpande band.
Gayman?
50:talets Batman möter hård kritik när psykologen Fredrick Wertham anklagar serien för att ha homosexuella övertoner (Robins utstyrsel hjälper inte i sammanhanget). “A mature man, unmarried and rarely seen in the company of women, takes a naive teenage boy under his wing…. They share many secrets and spend long hours alone in remote areas” -Fredrick Wertham. Detta är under en period i historien där moralpaniken skenar vilt i USA (serietidningar och Jazz anses skadligt för unga människor och de påstås skada kristna ideal). Wertham påstår att Batman och Robin förefaller vara älskare. Kanske föranleds det påståendet med rutor som dessa?

. Detta leder till att DC comics snabbt hostar fram karaktären Batgirl för att eliminera dessa misstankar. Homosexualitet är vid denna tidpunkt ett allvarligt brott i USA.
Andra saker som Wertham påstår är att serietidningar har en mycket negativ effekt på unga människor som enligt honom imiterar det de ser. Nej Batman behöver förändra sig för att hänga kvar i detta konservativa samhälle. Det är dags för kitsch-Batman att göra entré

Babyboomers  – Bam! Pow! Zap! – 60: och 70: tal

Under 60:talet gör man Batman ljusare och mer familjevänlig. Tv-serien står för en lättsinnad matiné-känsla med både humor och moral. Den nyfunna präktigheten levereras som repliker likt dessa:

 

 

”Robin: You can’t get away from Batman that easy!
Batman: Easily.
Robin: Easily.
Batman: Good grammar is essential, Robin.
Robin: Thank you.
Batman: You’re welcome.”

Både tv-serie och serietidningar trycker hårt på att det är Batman och Robin. De är en dynamisk duo av svärmorsdrömmar som kämpar hårt i spandex för att vara förebilder (det här klippet är fantastiskt). Denna framtoning speglar väl tidigare decenniums kollektivistiska tankesätt. Efter 60:talets frigörelserevolution kommer dock populariteten att störtdyka. Den nyvaknade publiken har svårt att förlika sig med Batmans glättiga framtoning. Denna period kommer att bli den största prövningen för the caped crusader. Fram tills 1985 kommer han att uppleva en brant minskning i sin popularitet. Det är plötsligt ute att vara helylle och att ha ett samhällstänkande. Vilken fot skall han stå på nu? En ny era handlar om individen och om att följa sina drömmar.

Generation X  – The dark knight returns –  80: och 90:tal

Batman återvänder till populariteten under mitten på 80:talet efter en helomvändning. Den nu legendariske Frank Miller (upphovsmannen till bla Sin City och 300) skapar en förändrad Batman i kontakt med en ny generations kultur. The dark knight från 1986 berättar historien om en Batman med en själ svart som nylagd asfalt. Han är nu en cynisk antihjälte plågad av sina demoner. Historien är våldsam, vuxen och psykologisk. Borta är den glättiga paletten och det lättsamma manuset. Istället finns nu samhällskritik och referenser till det kalla kriget. Dialogen är inspirerad av film noir och dessa album uppmärksammas kulturellt på ett helt annat sätt än tidigare (serietidningarna har nu blivit myndiga). Man riktar sig inte längre till ”oskyldiga barn” utan till ”unga rebeller”. Millers Batman är en bitter desillusionerad man. Han hatar stallkompisen Supermans präktighet (och gör upp med honom i The dark knight returns).

80:talets Batman finner avstamp i samma kultur som The cure, Snake Plissken och Dirty Harry. När karaktärer dör i serierna återuppstår de inte stup i kvarten utan de förblir döda (att karaktärer dör och återuppstår femtioelva gånger är annars ett bestående tema i sextiotalets serier). Även när Batman filmatiseras 1991 behåller bolaget den mörka tonen från Miller och filmen får femtonårsgräns. Avståndet till 60-talets batman skulle inte kunna vara större. Svärtan är ett starkt återkommande tema under dessa år och kanske mest känt är detta i serietidningen Watchmen av Alan Moore från 1986 som rönt extra mycket uppmärksamhet (eftersom den kom med på the Times måste-läsa-lista för några år sedan).

Generation Y – ”I am the Goddamn Batman!” –  2000: talet

”I don’t like the hero comics because I’m young. Because I missed their peek, all the ideas and plot twists and so on are old and predictable. I like to be surprised and maybe even a little confused by what I read.” (källa)

Generation Y älskar batman även om de inte läser serietidningarna. För dem är batman en episk filmtrilogi med Christian Bale i huvudrollen. En annan mycket viktig skillnad är att för dem är Batman en individualist snarare än en halva av en duo.

I serietidningen Batman and Robin från 2005 tillåts Robin vara med igen, men här poängteras väldigt tydligt karaktärernas starka individuella drag.Mycket intressant är att 2000:talets Robin inte är en sidekick utan en jämlike (precis i linje med tankarna hos en generation som inte ser hierarki). Friktionen mellan Batman och Robin framhävs i rutor som denna:

Dagens Batman är en inkarnation utav Generation Y.

Serietidning?
Serierna däremot är ett medium som tillhör en äldre generation. De krympande tidningshyllorna i snabbköpen är en tydlig indikation på detta. Det ironiska är att Batman är framgångsrikare än vad han någonsin varit, fast i alla andra media än som serier. Filmerna går fantastiskt bra både ekonomiskt och hos kritikerna. Spelen om Batman har fått extremt bra recensioner och de tecknade filmerna är populära hos barn.

Värt att notera är att 25% av de som läser serier idag är över 65 (källa). En ny serie-renässans är inkommande genom läsplattornas växande popularitet. DC comics (ägare av varumärket Batman) har haft stora framgångar med ipad-applikationen som de släppte 2011. Oavsett om det handlar om Batman, Iggy Pop eller McDonalds är det intressant att studera relationen mellan varumärke och konsument efterhand som generationer kommer och går.
Batman: ”Better put 5 cents in the meter.”
Robin: ”No policeman’s going to give the Batmobile a ticket.”
Batman: ”This money goes to building better roads. We all must do our part.”