En gång för alla, så vad är nu en talang?

Jag har fått se den rena avskalade naturen av sann talang.
Talang ser rent ut sagt bedrövligt tråkigt ut. Neurologiskt handlar det om betongrå substans med form som överkokt spagetti. Talang är ett ämne som snurrar sig som eltejp runt förbindelser i hjärnan. Denna ”tejp” kallas myelin och är hela tiden under förändring. Ju mer myelin som isolerar förbindelsen mellan två neuroner desto snabbare kan dessa kommunicera. Genom att utföra en rörelse många gånger (ex en golfswing) skapar vi tjockare lager med myelin (vi brukar säga att en väl invand rörelse ”sitter i ryggmärgen”). En herre som Tiger Woods har sannolikt ett mycket tjockt lager med myelin kring de neuroner som styr hans golfspel (samt kanske en något mindre nivå av myelin kring de funktioner i hjärnan som är impulshämmande). Talang och myelin är helt enkelt förbundna med varandra som ränderna på en polkagris. Sjukdomar som MS beror istället på att myelinet bryts ner. I fall myelinet är hela förklaringen till vissa individers fantastiska förmågor kan vi alltså dra slutsatsen att talang är inte medfött, utan något som skapas.

Det som vi uppfattar som talang är enligt flera ledande forskare ett tillstånd av hyperinlärning som vissa individer verkar ha funnit naturligt. Detta tillstånd påminner om flow och bygger på en envis och extremt fokuserad sekvens av upprepning där varje litet felsteg leder till omedelbar återgång till början av det vi gjorde (varje not som blir fel leder till att vi börjar från början på stycket om och om igen). Någon påstod lite skämtsamt att det tydligaste spåret på att en person utövar denna förmåga till hyperinlärning är att de alltid ser ut som Clint Eastwood i ansiktet när de utför lärandet. Givetvis går det inte att återge i text hur tillvägagångsättet för hyperinlärning fungerar, men rent krasst så bygger det (förutom näsrynkning) på att man upprepar det man gör med mycket hög frekvens under kortare perioder. Studier kring hyperinlärning visade bland annat hur en flicka som hyperövade på sin klarinett lyckades ta in motsvarande en månads träning på mindre än en kvart. Magin bakom brasilianska fotbollsspelare anses komma av att de bygger upp sin färdighet genom att spela en minivariant på fotboll där planen är enbart något större än ett svenskt vardagsrum. Denna variant innebär att spelarna rör bollen tre gånger så ofta som vanlig fotboll och därför bygger de sina myelinförbindelser tre gånger så fort.

Givetvis finns det flera lager av faktorer som interagerar i begreppet talang. Som jag skriver ovan handlar det om neurologiska faktorer, men det finns givetvis en motivationsmässigt del av det hela. Marcus Buckingham gör det enkelt för sig genom att påstå att ”när vi gör det vi är engagerade i så använder vi vår talang”. Han menar helt enkelt att uppgiften är belöningen när vi spelar med det som är våra styrkor. Kanske är det helt i prick? Jag kan inte påminna mig om att jag träffat någon som varit riktigt duktig på något som denne person inte gillat att göra. Glädje går i armkrok med skicklighet.

I en diskussionstråd jag startade om ämnet på Linkedin, var det en begåvad människa som la fram tesen att talang är ett uttryck för ”en förmåga att motivera sig själv”.

Det något skruvade i talangbegreppet är att jag har märkt att de som vill anställa talanger som regel letar efter egenskaper hos presumtiva talanger som de själva anser sig ha. Är rekryteraren matematiskt lagd, kommer denna att se alla spår av matematisk förmåga i kanditaten som spår av talang. Att använda sig själv som talangmall är antagligen inte alltid en god idé. Jag skulle vilja påstå att det kräver mycket reflektion och objektivitet för att se talanger i andra som vi själva inte har.

Min egen summering baserat på diskussioner, litteratur och forskning som jag sett hittills om ämnet är följande. Talang enligt mig handlar om tre färdigheter som samverkar.

1. Engagemang i uppgiften (En intern orubblig motivation som upplevs som glädje, passion och positiv energi)
2. Kaizen (en naturlig drift mot perfektion och självkritik vilken märks genom att uppgiften finns med en i bakhuvudet även när personen är ”ledig”)
3. Hyperfokus (Inlärning och utförande kännetecknas av ett hypnotiskt tillstånd med extrem närvaro i utförandet, men hög frånvaro i allt annat)

Som avslutning vill jag återknyta till något som Stephen King lär ha sagt:
”Talang är billigare än bordssalt. Det som skiljer en människa med talang från en framgångsrik människa, det är en massa hårt arbete”