Etikett: kulturella skillnader

I väst säger vi: ”Det är det gnisslande hjulet som får oljan”
I öst säger vi: ”Det är spiken som står ut, som blir nedslagen”

I förra inlägget skrev jag om hur förväntningarna på en ledare kan se olika ut i väst och öst. Jag vill fortsätta att belysa den strikt kulturella aspekten genom att reflektera kring vårt sätt att se på individen. Jag vill fortsätta att beskriva ytterliggare en av de fem dimensioner som Geert Hofstede forskat kring genom sin studie som bedrivits i 76 länder. Det finns nämligen en väldig polarisering mellan hur öst och väst betraktar individen. Det intressanta här utöver den kulturella aspekten är att dessa skillnader, på flera plan är samma skillnader som beskriver vårt sämhälle här i väst som förr och nu. Jag vågar påstå att din mormor sannolikt kan känna igen sig i många av de drag som kännetecknar den kollektivistiska kulturen från sin uppväxt. Vår syn på individen är därmed en generationsfråga likaså. Geert Hofstede kallar denna skala för Individualismsindex.
På denna skala hamnade Sverige på 13:e plats och USA var inte så oväntat placerade på första platsen. På den bortre ändan av skalan fanns länder som Kina och Indien. Guatemala var det minst individualistiska av dessa länder. En intressant anekdot från Geert själv var när han reflekterade över att han aldrig lyckats få en anställning i USA. Senare så fick han förklarat för sig varför. Även om Holland har en utpräglat individualistisk kultur dem med så är USA en bra bit före. Detta märkte Geert då han förstod skillnaden på ett amerikanskt och ett holländskt CV. I USA så förväntas du överdriva med ca 20 % i din ansökning. När en amerikansk rekryterare läser ett CV så drar denne bort dessa procent. Stackars Geert hade ju ”bara” beskrivit vad han faktiskt hade gjort och det räckte inte riktigt lika långt. I en starkt individualistisk kultur förväntas du att förhäva dig själv.
Detta märks på många plan samtidigt, men ett av de mer uppenbara sätten att uppmärksamma skillnader i kultur och självuppfattning är att tyda budskap i reklam. Som bekant är all reklam faktiskt designad till att appellera till våra värderingar, vilket är anledningen till att reklam är en fascinerande vindflöjel för kultur. I asiatisk kultur handlar inte reklamfilm för hårspray i första hand om hur bra du mår när du använder den, utan den handlar om hur populär du blir bland dina vänner när du använder den.

Samhället i Öst (mest specifikt Kina och Indien) föder en livsåskådning där kollektivet och familjen är i centrum. Som en konsekvens existerar inte relationen mellan man och kvinna på samma vis som här i väst. Det kan låta som ett helt surrealistiskt begrepp för oss när exempelvis indisk kultur beskriver ett äktenskap som att: ”Det är när två familjer förenas.”

Vår moderna superindividualistiska kultur står i extrem kontrast mot detta. Här föds vi upp från barnsben med starka uppmaningar om att ”Följ ditt hjärta!” och ”Finn din egen väg!”. Detta faktum har också lett till en del pikanta intressekonflikter i livsmål som kan exemplifieras i ett antal ordspråk.
”Först till kvarn, får först mala”

Konstrasten framträder extra tydligt när vi jämför mot Japanska ordspråk som:
”Han som skyndar, kan inte gå med värdighet”

Ytterligare en annan intressant skillnad är perspektivet på livet och på ambition. Här säger det asiatiska ordspråket att:
”Det som kommer ske, det kommer att ske”

Vårt västerländska synsätt lär oss däremot att:
”Livet blir vad vi gör av det”

Dessa ordspråk är kraftfulla demonstrationer av det individualistiska perspektivet i jämförelse med det kollektiva. De demonstrerar även hur vi ser på ödet. Kort sagt så är inte ödestron så utbredd i vår del av världen eftersom individualism på flera sätt ersätter tron på extern styrning, med en tro på intern styrning (såkallad locus of control).

En tanke som jag fått lära mig är att vara öppen för att karaktärsattribut (såsom: gladlynt, ärlig, driven etc.) har olika viktning i olika kulturer. I Korea anses det exempelvis som ett negativt personlighetsdrag att vara ”charmig”. Här i norr värdesätter vi egenskaper som ärlighet och tydlighet väldigt högt. Jag har exempelvis den hårda vägen fått lära mig att i Indisk kultur graderas ”okunnighet” som en mer negativ egenskap än ”lögn”. Detta har fått mystiska konsekvenser i projekt jag varit inblandad i då jag blivit utsatt för ett imponerande bombardemang av rena lögner då jag varit oartig nog att råka fråga saker som mina indiska kollegor inte kände till. Just konflikthantering är relaterat till detta beteende. Vi här i väst är fostrade till att vi skall vara raka och ärliga och ta konflikter när de uppstår. Därmed vill jag definitivt inte säga att vi alla är speciellt duktiga på det. I asiatisk kultur så handlar konflikthantering om att gå så långt som möjligt runt en konflikt. Därför kan det ibland vara en bättre idé i denna kultur att ljuga än att ta en rak konfrontation. Detta är ett väldigt intressant faktum att känna till. I individualistiska kulturer så är det en dygd att ”stå för sin åsikt!” medan den asiatiska normen är att sträva efter harmoni.

Kollektivistisk kultur:
I en kollektivistisk kultur undviker vi konflikter.
Det anses proffessionellt att inte bli osams.
Reklam visar hur produkter kommer att göra dig populär bland dina vänner.
Det anses barnsligt att vilja utmärka sig.
Tillgångar delas med familjen.
Det anses fult att använda ordet jag.
Relation före uppgift.
Egna gruppens individer prioriteras(nepotism).
Starkt kollektivistiska kulturer är : Guatemala, Colombia, Pakistan, Japan, Kina och Indien 

Individualistisk kultur:
Vi står för våra åsikter och yttrycker oss rakt.
Reklam visar hur bra du kommer att må.
Vi vill utmärka oss och vara unika.
Principer måste hållas.
Uppgiften går före relationen (”plikten framför allt”)
Starkt individualistiska kulturer är: USA, Australien, Storbritannien och Nederländerna.