Organisationsutvecklare och författare med pazazz
Mihaly Csikszentmihaly är en ungersk professor som ägnat sin yrkeskarriär åt begreppet ’flow’. Flow är en euforisk upplevelse av total fokus. Den kan uppstå då du uppslukas av en aktivitet du är skicklig på. I jakten på denna känsla fann han några oerhört fascinerande människor. Det han hittade var några som hade en fantastisk mental förmåga att hantera tillvaron. Han kom att kalla detta för ’den autoteliska personligheten’.
Fortsätt läsa ”Därför vill du hitta autoteliska medarbetare”
Du har kanske hört talas om 10 000 timmars-regeln? I media har detta uttryck populariserats som att beskriva att ”Det tar 10 000 timmar att bli expert”. Budskapet har dock förvanskats kraftigt. Att bara hälla hink efter hink med tid på ditt expertisområde är inte nog (det finns bevisligen golfare som tillbringat en livstid på green utan att lära sig något alls om putting). Jag har sammanställt vad världens ledande auktoriteter på talang och expertis förespråkar (jag refererar till Proffessor Anders K Ericsson, Ellen Winner, Daniel Coyle och Geoff Colvin). Efter decennier av forskning är deras uppfattning att följande faktorer är vad du behöver för att nå toppskiktet.
Recept på talang av världsklass:
1.Engagemang i uppgiften
Föga förvånande anses en intern orubblig motivation vara fusionsmotorn. ”Drivet” upplevs som glädje, passion, positiv energi och ibland faktiskt även som en fanatisk fixering. Den drivkraft som behövs för att vinna ett WM i konståkning kan inte köpas för pengar. Den kan sannolikt inte ens uppstå under pistolhot. Det går inte att finna en talang av världsklass som inte är djupt engagerad i sin uppgift.
2. Kaizen-mentalitet
en naturlig drift mot perfektion och svidande kompromisslös självkritik. En kaizen-attityd handlar om att vinna tusen minimala slag och om att ständigt tänka på vad du kan förbättra. Ditt område ligger hela tiden i bakhuvudet på dig och stör dig lite grann i allt annat. Du har ett filter genom vilket du tar in omvärlden, ständigt sökande efter kunskap och insikter som kan förbättra din prestation. Jag tänker osökt på Gunde Svan som till och med skapade en rutin för att minimera tiden det tog att torka sig efter duschen. Att tillämpa kaizen är att vägra acceptera platåer.
3. Hyperfokus
Inlärning och utförande präglas av ett återkommande hypnotiskt tillstånd. Tillståndet kännetecknas av extrem närvaro i utförandet, men hög frånvaro i allt annat. Denna fokus benämns ofta som flow.
4. Kontinuitet
Paragrafen summeras bra av Anders Ericksons citat: ”Nej! du behöver ingen ny putter!”. Riktig expertis är helt enkelt ett resultat av mördande tråkig träning med total millimeterkontroll på utförandet. Att slå på samma tejpade sandsäck dag ut och dag in är det som till slut ger utdelning. Varje gång du byter tangoskor backar du lite grann. Att däremot envetet följa samma (monotona) stig är nyckeln till storhet.
5. Fokus på det du inte kan.
Vanligtvis tenderar vi att utföra de moment som vi redan kan eftersom det är roligare. Mästare filar istället på det som de är dåliga på (se tidigare inlägg). Talanger tävlar med sina styrkor men tränar sina svagheter
6. Slow motion
Ett återkommande mönster vid nära studier av talanger är att de tenderar att arbeta in sina moment i slow motion. Genom extrem fokus på varje detalj i ett långsamt utförande, kan små ojämnheter och problemkällor putsas bort. Detta gäller gitarrspelande, golfswingar såväl som balettsteg. Bemästrandet i slow motion är en process präglad av extrem fokus och en total underkastelse till formen.
7. Rage to master
Här är något som alla föräldrar kan fundera över.
Ellen Winner skrev 1996 en bok betitlad ”Gifted Children”. I den var hon den första att mynta uttrycket rage to master. Det hon refererade till var ett beteende som hon fann hos underbarn. Rage to master är som en fixering, en kunskapstörst som gör att människor med glödande hat-kärlek klänger sig fast vid uppgiften. Barn som är intresserade av programmering får i princip injiceras med sömnmedel för att släppa tangentbordet. Små vänsterforwards dras skrikande och fäktande hem från fotbollsplanen av hålögda föräldrar. Rage to master är ett förhållningssätt till kunskap som följer dessa talanger genom hela livet. Tänk på det som att en talang har en mentalitet som gör att denne är tillräckligt engagerad för att bli både glad och arg över det denne gör. En människa som inte är engagerad är mer apatisk inför det som sker. Ellen Winner menade att detta drag av ilska/besatthet var ett säkert sätt att tidigt se vilka som skulle komma att bli de stora talangerna.
8. Frekvens
Varje gång du repeterar en rörelse bygger du på dina myelinförbindelser i hjärnan. Dessa förbindelser hjälper dig att utföra rörelsen med allt högre precision och med allt snabbare nervförbindelser. Din kropp lär sig också att utföra rörelserna med allt mindre energiförbrukning eftersom din anatomi blir allt bättre på att minimera den muskelkraft som behövs för att uppnå rörelsen. Det brukar sägas att en av de saker som utmärker en skicklig atlet är att de utför sina rörelser med en väldig lätthet. Vare sig din färdighet handlar om att simma 100 meter fjäril, skissa ett porträtt med kolkrita eller skriva en faktarapport aktiveras dina myelinförbindelser i hjärnan när du upprepar momentet. Atleter som varit framgångsrika har funnit träningsmetoder som gjort att de fått anledning att upprepa sina prestationer med hög frekvens. Att slå en tennisboll mot en vägg är ett exempel på en övning med hög frekvens. Ifall du spelar en vanlig tennismatch kommer du nämligen inte att vidröra bollen lika många gånger på en given tidsperiod. Att arbeta med frekvens handlar alltså om att finna en träningsform som höjer frekvensen på dina upprepningar. Ett exempel på det är kurser i presentationsteknik där du får hålla massor med korta en minutersdragningar för publik.
Det jag utmanas av är att fundera över hur kan vi applicera dessa åtta ingridienser på en arbetsplats. Några idéer?
En artikel om varför du bör behandla autoteliska människor som en enorm tillgång.
Mihaly Csikszentmihalyi är en ungersk proffessor som dedikerat sin yrkeskarriär till att förstå begreppet flow. (flow är en väldigt positiv upplevelse, som kan uppstå då vi ”uppslukas” av en aktivitet)
I jakten på denna euforiska känsla fann han något oerhört fascinerande som han kom att kalla för den autoteliska personlighetstypen. Det han stötte på här var en grupp med människor som hade en fantastisk mental förmåga att hantera tillvaron på ett okonventionellt vis.
Mihaly berättar om hur han besökte en av de skitigaste och farligaste fabrikerna på östblocket. Det var en dyster kolloss till byggnad av betong och rödbruna rostiga schabrak till maskiner. Den uråldriga mekaniken gjorde arbetet till en kamp och produktionen äventyrades hela tiden av ständiga oväntade stopp. Personalen vantrivdes naturligtvis under dessa hårda förhållanden och de hade som regel blicken stint fäst på väggurets sekundvisare. Men mitt bland alla oljepölar och all denna negativitet fann Mihaly en man som bröt mot normen. Det var en människa som med stor energi och okuvlig positivism kastade sig över alla trasiga maskiner med stort engagemang och en brinnande passion.
Mihaly förbluffades av mannens beteende och blev fascinerad. Han försökte komma under skinnet på var denna positivsm stammade ifrån.
Mannen berättade då för honom att han hade gjort sin arbetssituation till ett spel. Det var en ständigt pågående fotbollsmatch där maskinerna mötte människorna. Mannen såg det som sin uppgift att ”göra mål” vilket i hans värld innebar att han reparerade maskinerna i samma takt som de gick sönder. Detta var hans kamp och den var så utmanande och svår att den grep honom med ett djupt engagemang.
Mihaly begrep att det han snubblat över här var en specifik kategori av talang. Han hade funnit en fallenhet för självmotivation. Detta beteende som mannen i fabriken hade, kunde Mihaly därefter finna lite här och var. Han kom att kalla detta för den autoteliska personligheten, men hänvisning till en mental fallenhet hos en individ för att se uppgiften som sin egen belöning. En autotelisk människa är alltså internt motiverad och agerar av nyfikenhet, fascination eller engagemang. Motsatsen till detta är de som är externt motiverade vilka agerar på grund av pengar, välfärd, höjd status eller även rädsla.
I en organisation är autoteliska människor eldsjälar som lever sitt arbete och som byter sin passion mot en lönecheck (som för deras del endast är en hygienfaktor). Den autoteliska människan är i mitt tycke den största kulturbärare som en organisation kan ha.
Kopplingen till begreppet flow och autoteli är att de människor som är autoteliska anses ha lätt för att uppleva flow, eftersom de redan är i ett permanent tillstånd av fascination.
Hur detekterar man vem som är autotelisk? Första utmaningen är att det inte syns på personlighetstester om någon är autotelisk, eftersom denna mentalitet innebär att personen helt sonika blir vad som behövs för att lösa situationen (en autotelisk introvert person blir hur utåtriktad som helst ifall uppgiften kräver det). Det kan uttryckas som att autoteli är som en flexibilitet som tillåter att denna person blir det som är lösningen, vilket onekligen är en enorm tillgång.
Det som avslöjar autoteli är en känsla av smittsam okuvlig energi. Det märks som ett engagemang som gränsar mot passion och eufori. Detta är saker som ibland är svårt att se, speciellt ifall man låser sig vid vad som står i ett CV enbart.
Hur främjar man att autoteliska människor kan verka?
Det som Mihaly påtalar är att vi behöver undvika kognitiv entropi. Entropi är i detta fallet saker som oroar den anställde och tar upp plats i dennes tankar. Exempel på det som genererar denna negativa entropi kan vara att:
1. Dålig kommunikation (ex:Det ryktas om att avdelningen skall skall outsourcas, men inget kommuniceras tydligt från ledningen)
2. Otydlighet. (ex:Att en chef inte ger någon återkoppling och att den anställda därför inte vet hur dennes leverans upplevs)
3. Orättvisa (ex:Att det finns saker i kulturen som upplevs som orättvisa (ex: nepotism, eller annan typ av favorisering)
4. Mobbing (ex:Ibland får autoteliska medarbetare motstånd av sina kollegor då dennes höga engagemang gör att denna upplevs som intensiv eller rent av farlig. En sida av autoteli är att den kan få de som inte är engagerade att se mindre bra ut.)
Hur kan man främja sin egen autoteli?
Börja med att försöka räkna ut hur du ”gör mål” i den arbetsituation som du är i idag (eller något du gör till vardags). Jag har hört en kvinna som jobbade med de bittraste kunderna på Apple. Hennes jobb var att hantera de kunder som pratat med deras support vid två tillfällen och ändå fortfarande var arga. Hon kom fram till att hon gjorde mål ifall hon fick kunderna att tacka henne när samtalet var slut. Hon beskrev för mig hur denna lek lärde henne att älska sitt jobb. Att vara autotelisk är alltså inte en fråga om DNA utan en fråga om perspektiv!
Trevlig helg på er!