Du har kanske hört talas om 10 000 timmars-regeln? I media har detta uttryck populariserats som att beskriva att ”Det tar 10 000 timmar att bli expert”. Budskapet har dock förvanskats kraftigt. Att bara hälla hink efter hink med tid på ditt expertisområde är inte nog (det finns bevisligen golfare som tillbringat en livstid på green utan att lära sig något alls om putting). Jag har sammanställt vad världens ledande auktoriteter på talang och expertis förespråkar (jag refererar till Proffessor Anders K Ericsson, Ellen Winner, Daniel Coyle och Geoff Colvin). Efter decennier av forskning är deras uppfattning att följande faktorer är vad du behöver för att nå toppskiktet.
Recept på talang av världsklass:
1.Engagemang i uppgiften
Föga förvånande anses en intern orubblig motivation vara fusionsmotorn. ”Drivet” upplevs som glädje, passion, positiv energi och ibland faktiskt även som en fanatisk fixering. Den drivkraft som behövs för att vinna ett WM i konståkning kan inte köpas för pengar. Den kan sannolikt inte ens uppstå under pistolhot. Det går inte att finna en talang av världsklass som inte är djupt engagerad i sin uppgift.
2. Kaizen-mentalitet
en naturlig drift mot perfektion och svidande kompromisslös självkritik. En kaizen-attityd handlar om att vinna tusen minimala slag och om att ständigt tänka på vad du kan förbättra. Ditt område ligger hela tiden i bakhuvudet på dig och stör dig lite grann i allt annat. Du har ett filter genom vilket du tar in omvärlden, ständigt sökande efter kunskap och insikter som kan förbättra din prestation. Jag tänker osökt på Gunde Svan som till och med skapade en rutin för att minimera tiden det tog att torka sig efter duschen. Att tillämpa kaizen är att vägra acceptera platåer.
3. Hyperfokus
Inlärning och utförande präglas av ett återkommande hypnotiskt tillstånd. Tillståndet kännetecknas av extrem närvaro i utförandet, men hög frånvaro i allt annat. Denna fokus benämns ofta som flow.
4. Kontinuitet
Paragrafen summeras bra av Anders Ericksons citat: ”Nej! du behöver ingen ny putter!”. Riktig expertis är helt enkelt ett resultat av mördande tråkig träning med total millimeterkontroll på utförandet. Att slå på samma tejpade sandsäck dag ut och dag in är det som till slut ger utdelning. Varje gång du byter tangoskor backar du lite grann. Att däremot envetet följa samma (monotona) stig är nyckeln till storhet.
5. Fokus på det du inte kan.
Vanligtvis tenderar vi att utföra de moment som vi redan kan eftersom det är roligare. Mästare filar istället på det som de är dåliga på (se tidigare inlägg). Talanger tävlar med sina styrkor men tränar sina svagheter
6. Slow motion
Ett återkommande mönster vid nära studier av talanger är att de tenderar att arbeta in sina moment i slow motion. Genom extrem fokus på varje detalj i ett långsamt utförande, kan små ojämnheter och problemkällor putsas bort. Detta gäller gitarrspelande, golfswingar såväl som balettsteg. Bemästrandet i slow motion är en process präglad av extrem fokus och en total underkastelse till formen.
7. Rage to master
Här är något som alla föräldrar kan fundera över.
Ellen Winner skrev 1996 en bok betitlad ”Gifted Children”. I den var hon den första att mynta uttrycket rage to master. Det hon refererade till var ett beteende som hon fann hos underbarn. Rage to master är som en fixering, en kunskapstörst som gör att människor med glödande hat-kärlek klänger sig fast vid uppgiften. Barn som är intresserade av programmering får i princip injiceras med sömnmedel för att släppa tangentbordet. Små vänsterforwards dras skrikande och fäktande hem från fotbollsplanen av hålögda föräldrar. Rage to master är ett förhållningssätt till kunskap som följer dessa talanger genom hela livet. Tänk på det som att en talang har en mentalitet som gör att denne är tillräckligt engagerad för att bli både glad och arg över det denne gör. En människa som inte är engagerad är mer apatisk inför det som sker. Ellen Winner menade att detta drag av ilska/besatthet var ett säkert sätt att tidigt se vilka som skulle komma att bli de stora talangerna.
8. Frekvens
Varje gång du repeterar en rörelse bygger du på dina myelinförbindelser i hjärnan. Dessa förbindelser hjälper dig att utföra rörelsen med allt högre precision och med allt snabbare nervförbindelser. Din kropp lär sig också att utföra rörelserna med allt mindre energiförbrukning eftersom din anatomi blir allt bättre på att minimera den muskelkraft som behövs för att uppnå rörelsen. Det brukar sägas att en av de saker som utmärker en skicklig atlet är att de utför sina rörelser med en väldig lätthet. Vare sig din färdighet handlar om att simma 100 meter fjäril, skissa ett porträtt med kolkrita eller skriva en faktarapport aktiveras dina myelinförbindelser i hjärnan när du upprepar momentet. Atleter som varit framgångsrika har funnit träningsmetoder som gjort att de fått anledning att upprepa sina prestationer med hög frekvens. Att slå en tennisboll mot en vägg är ett exempel på en övning med hög frekvens. Ifall du spelar en vanlig tennismatch kommer du nämligen inte att vidröra bollen lika många gånger på en given tidsperiod. Att arbeta med frekvens handlar alltså om att finna en träningsform som höjer frekvensen på dina upprepningar. Ett exempel på det är kurser i presentationsteknik där du får hålla massor med korta en minutersdragningar för publik.
Det jag utmanas av är att fundera över hur kan vi applicera dessa åtta ingridienser på en arbetsplats. Några idéer?
