Talent management på 10 minuter

Vad är Talent Management
“Great things are accomplished by talented people who believe they will accomplish them.”
-Warren G Bennis

Låt oss börja med en knastertorr definition: Talent management är ett samlingsnamn för ett antal processer som tillämpas av HR och ledning för att maximera hur medarbetare och chefer presterar. Inom området ingår ofta att titta på hur personal utvecklas över tid i termer av vilka som presterar bäst eller sämst. Det ingår även i talent management att sätta mål för varje person inom verksamheten och att följa upp hur dessa uppnås. Engagemangsnivå är en annan vanlig faktor att undersöka(”Hur många procent av vår arbetsstyrka beskriver sig själva som engagerade”.).

Varför talent management?
Enligt Bersin & Associates finns det stora fördelar med talent management. Efter att ha genomfört en undersökning som spände över 1000 företag visade det sig att företagens personalomsättning minskat med 40 % sedan de införde talent management. Intäkter per anställd hade samtidigt i genomsnitt ökat med 26 %. En överväldigande majoritet ansåg dessutom att organisationen var snabbare till att ställa om sig för externa förändringar. Värt att poängtera är att samtliga företag ansåg att det fortfarande fanns utrymme att förbättra deras processer ännu mer.

En annan sida av talent management är att det hjälper dig att se och påverka vilken procentuell del av din personal som är engagerad. Engagerade medarbetare är betydligt lojalare (76%) och mer produktiva (43%) än de övriga. Gallup har effektivt korrellerat att marknadsledande företag har en högre andel engagerade medarbetare än övriga.
Många företag drar ett likhetstecken mellan de som är engagerade och de som är högpresterande. McKinsey har med anledning av detta lagt fram en ide om de som definieras som högpresterare borde ha 43% mer i lön.

Det finns flera facetter på talent management. Något jag vill höja ett varnande finger för är att betrakta talent management enbart som något hårt och mekaniskt. Kärnan av detta är inte ett IT-system eller en tjock pärm med metodbeskrivningar. Kärnan av talent management är människorna. Det är därför som jag i denna blogg försöker att lyfta och vrida på de många frågor som berör den mjuka sidan av talent management. Ett hårt system kan berätta att en medarbetare gått från att vara medioker till att bli exceptionell över en ettårsperiod. Men det är bara ett ärligt och genuint samtal som kan förklara varför denna ökning har skett. Det är bara under ett samtal som en chef kan ta reda på vad denne behöver understödja med för att denna nyblivna stjärna skall behålla sin lyster (är det pengar, status eller bara kärleken till uppgiften som ligger bakom?). Ett mognadstecken som jag kan skönja i vissa organisationer är att HR och marknadsavdelning har börjat flyta ihop. Det beror på att varumärke och anställning ligger närmare varandra idag. Det är därför vitalt att se till att imagen (det som utomstående ”ser”) överenstämmer med självbilden (det den anställde tar del av efter att ha klivit ombord). Låt mig ge ett konkret exempel. Ponera att du söker en anställning på ett konsultbolag för att du tycker att det verkar vara en kreativ och sprudlande miljö. Väl efter anställningen kliver du in på ett kontor som är sterilt och intetsägande. Där rader av identiska cubicles står uppställda och där en idé inte är värd något ifall den inte kläcks av chefen. I den typen av miljö kan det vara rimligt att anta att du kommer känna dig lurad och söka dig därifrån. Ännu mer sannolikt är att du kommer att tala illa om denna arbetsgivare. I en tid av sociala medier har många människor dessutom en enorm makt att påverka ett företags anseende (fråga Cryptonite, de vet) . Av denna anledning är det både förståeligt och rimligt att personalavdelning och marknadsavdelning samarbetar (vanligtvis kallas detta område för employer branding)

Att arbeta med employer branding är en del av den mjukare delen av talent management och är tyvärr inte något som alla förstår vikten av. Låt oss gå tillbaka till den hårda sidan av ämnet: processerna. Ifall jag i några korta punkter ska summera de mest centrala processerna inom talent management, skulle jag nämna dessa (ursäkta fikonspråket och engelskan).

1. Performance management – En process där chefen (ibland i samråd med medarbetaren) upprättar individuella mål för medarbetaren som skall uppnås under en definierad tidsrymd

2. Talent review – En process där chefer (vanligtvis årligen) i samråd med HR graderar en medarbetare utefter dennes prestation och potential.

3. 360 analys – Detta är en undersökning där medarbetare betygsätter sin chef. Det primära syftet är att belysa hur chefer hanterar sin personal.

4. Successionsplanering – Denna process koncentrerar sig kring att finna logiska ersättare till nyckelpositioner på företaget. Ofta definieras flera ersättare till en position och dessa bedöms som ”klara” eller ”klara om x antal månader”.

5. Engagemang – Denna process regleras vanligen via en enkät och försöker kartlägga hur engagemanget hos medarbetarna ser ut. Vanligtvis är det trender från år till år som är det intressanta att spåra. Ibland knyts engagemang tillbaka till chefen med.

6. Kompetensutveckling & Ledarskap – Även om processen kan betyda olika saker i olika organisationer utgår den ofta ifrån att definiera vilket beteende och vilka färdigheter som anses vara rätt för organisationen utifrån de prövningar som de står inför imorgon. Ofta anses ledarskapsutveckling vara en del utav kompetensdelen av talent management.

Ovanstående är alltså i ett nötskal vad Talent management handlar om.
I kommande inlägg kommer goda tips och funderingar kring vanliga fallgropar från ett psykologiskt perspektiv.

Under ytan – om organisatorisk tydlighet

I tidigare inlägg skrev jag om organisationens kultur och varumärke. Jag liknade det vid att varje organisation har ett utseende, en karisma och en personlighet. Det går att betrakta dessa som olika steg i en relation. Innan vi känner någon kan vi bara bedöma dem efter deras utseende. När vi skakat hand och växlat några ord får vi snabbt en uppfattning om individens karisma. Efter flera års vänskap har vi dessutom en grundlig uppfattning om personens personlighet. Här tänkte jag nu skriva om hur diskrepanser mellan dessa tre kan ta sig uttryck inom en organisation.

Ifall utseendet är tilltalande men karisman är frånstötande
Värt att tänka på är att en arbetsplats både är en skolbänk och en plattform för en individ att leverera ett resultat. Förhoppningsvis är den framgångsrikt båda dessa delar.

Ett tyskt jättebolag i regionen vet vad det innebär när utseende och karisma glider ifrån varandra. Detta bolag har ett mycket starkt och inarbetat varumärke. De är framgångsrika i sin bransch och uppfattas som innovativa (från utsidan). Därför är det också drivor av unga talanger som söker sig dit. Dessvärre beskrivs organisationen på insidan som ”oerhört hierarkisk och minerad”. Det bedrivs politiska rävspel kors och tvärs som gör att tillvaron som anställd blir karg. Som en konsekvens är det vanligt att unga människor tänker på denna organisation som en merit de vill ha in i sitt CV. De kommer in där och tar tacksamt emot traineeprogram. När dessa är slut får de sin ”examen” och söker sig därefter till den arbetsgivare som de egentligen vill arbeta för. Det kan uttryckas som att denna organisation utbildar sina konkurrenters kommande arbetskraft.

Diskrepanser mellan karisma och personlighet
En organisation jag känner till har ett antal mycket tydliga policys och direktiv för sin verksamhet. Allting finns tydligt dokumenterat och återgivet på intranät och personalhandböcker. Ner till minsta molekyl känns det som att det finns regler och förhållningsätt. Ett första intryck av detta företags karisma är att det handlar om en mycket rättvis och strukturerad arbetsplats. När man kommer under företagsskinnet och börjar förstå personligheten på företaget, blir bilden något annorlunda. Då inser man att företaget har en mycket kreativ kultur av att undvika att följa regler. Genom smarta kryphål har de anställda skapat en ”mygelkultur” där man funnit sätt att tänja på reglerna och att hålla sig under HR-avdelningarnas radar. I detta fallet är det egentliga beteendet hos medarbetarna en kontrakultur. Dessa två konkurrerande kulturer skapar grus och friktion i maskineriet.

Ifall personligheten förändras?
Att förändra ett företags personlighet är inte lätt. Det krävs ett omfattande kultur- och förändringsarbete där nya normer och värderingar måste befästas på bred front. Det är också samtidigt en riskabel operation eftersom de luttrade och erfarna medarbetarna kanske uppfattar att deras arbetsplats genomgått en personlighetsförändring. Karisma är däremot lättare att förändra. Det handlar om en ny logga, lite nya fyrfärgstryck och kanske någon tvådagars kick-off på ett spa någonstans. En förändring av karisma är därför inte speciellt riskabelt. När du ändrar personligheten däremot, finns risken att du främst tappar dina mest erfarna medarbetare.

Summering
Värt att notera är att organisationerna blir alltmer transparanta eftersom vi lever i en tid av informationsspridning där inget är hemligt. Ifall ett bolag beskriver sig som ”flexibla och öppna” men medarbetarna beskriver samma bolag som ”byråkratiskt och opersonligt”, då är det givetvis medarbetarnas ord som vi litar på mest.
Det är människorna på företaget som bär hela varumärket som bekant. Alltför ofta tror organisationer att ett varumärke byggs genom extern kommunikation. Den typen av aktiviteter blir ett kejsarens nya kläder.
Min övertygelse (som jag för övrigt inte tagit rakt ur luften) är att varumärke byggs på tre pelare:
1. Genom att sträva efter att utseende, karisma och personlighet är samma saker
2. Genom att inse att det till 99% är människorna som är organisationen. Därigenom är det även människorna som är varumärket
3. Varumärket byggs inifrån och ut, (inte tvärtom)
En väl sammansatt företagskropp är en kritisk plattform för att sponsra engagemang samt för att attrahera och behålla talang.

One night stand eller livslång förälskelse? Om karisma hos företagssjälen


Vissa företagsnamn och varumärken har en varm och positiv laddning för oss när vi betraktar dem som utomstående. Från andra sidan skyltfönstret är de bildsköna mannekänger vilka vi tror att vi vill komma närmare. Vi kan ha en uppfattning om att Google som arbetsplats känns ”kreativ” eller att Ikea känns ”mysigt”. I det här stadiet vet vi inget mer än det visuella om organisationen. Jag ser på det som att vi gillar organisationens utseende
Utseendet i sig fyller oss med förväntningar och vi blir attraherade. Detta räcker ofta för att vi skall ta mot till oss och skicka in en ansökan.

Ifall vi har tur processas vårt cv av företagsapparaten och vi blir därmed inbjudna till en anställningsintervju. När vi kryssar genom marinblå korridorer och vidsträckta kontorslandskap får vi för första gången röra vid företagskroppen på riktigt. Vi får chansen att se livet under huden och vi etablerar vår första kontakt med de människor som arbetar där. Det är här som vi kommer i kontakt med företagets karisma. Vi kommer längre in och passerar anställningsintervjuer, går introduktionskurs och har kick-off med kollegerna för första gången. Vi bygger en alltmer djup och bred förståelse för företaget.

Efterhand som bladen i kalendern trillar av och efterhand som lärokurvan planas ut blir du en del av företaget. Du integreras och kan efter år av trogen tjänst förstå hur alla de osynliga kugghjulen interagerar. Eftersom du är luttrad förstår du även den underliggande kulturen på företaget och ser skillnaden på vad er fyrfärgsbroschyr säger om hur ni arbetar och hur ni egentligen arbetar. Kort sagt så är du desillusionerad, upplyst och fullt insatt i din organisation. Du förstår helt enkelt organisationens personlighet.

Utseende, karisma och personlighet är tre skilda delar av ett företags totala profil. I den bäst av världar är dessa identiska. Det uppstår en del effekter ifall dessa tre glider ifrån varandra. Ifall du närmar dig ett företag för att du uppfattar dess varumärke som kreativt och spännande, blir du antagligen besviken om du finner att kulturen är konservativ och monoton, eller hur?. Mer om detta i nästa inlägg.

PS:Idag kommer jag bli intevjuad i radio (coachtipset 103.1). Det går även att lyssna via webben  på http://radio.coachtipset.se/audio/programs/Coachtipset_11_10_24_web.mp3