Kategori: Beteende

Den traditionella bilden av yrkesmänniskan är under revision.
Vi har en tendens att leta efter det första ordet i rollbeskrivningen:
”Hej Jag heter Linus och är projektledare”. Vad som sägs därefter är inte speciellt viktigt, för där har jag redan fått min etikett.
Vi letar efter EN titel därför att arbetslivets senaste femtio år har varit orienterat kring specialism.

Nu är en ny tid på gång där en generation av laterala kompetenser gör entré. Det är generalismens vingslag. Generation Y anser till 75% att det är sannolikt att de kommer att återvända till skolbänken för att läsa in en ny utbildning (ofta i en HELT ny bransch).
Vad kan vi sätta för etikett på en person som är projektledare, grafiker, beteendevetare och marknadskommunikator i samma paket?
Det är dags att inse att det finns en spets i att vara riktigt trubbig.

Vilken etikett får DU oftast (och vilka glöms bort)?

Genom åren har massvis med reklambudskap passerat framför ögonen på oss. Viss reklam blir ikonisk, som Trygg-Hansas klassiska reklam för bilförsäkringar (”Det är en … cab!”). Ipren-mannen är ett fenomen som hela svenska folket känner till medan Johan som blev ”sur och kinkig” när han hade fel blöja blev en avskydd landsplåga. Reklam och konsumtion har en distinkt koppling till varifrån i historien vi kommer.
Jag tänkte vi skulle titta på vad som säljer för respektive generation. Jag tänkte börja med babyboomer-generationen. Nedanstående är inte min subjektiva åsikt utan detta är vad hyllmeter av data lärt branschen om försäljning:

Babyboomers: Budskap, status och värderingar
Vi har tidigare talat om Boomerns idealistiska generationssjäl. Detta är en generation som har en emotionell koppling till det som konsumeras. Därför är de lojala emot de varumärken som de en gång fastnat för. Ofta blir det också en dikotomi gentemot konkurrenterna inom samma nisch.(”Jag älskar Alfa Romeo. Men jag skulle aldrig köpa en Ford!”). Eftersom Boomers identifierar sig med både produkten och den livsstil som den tillhör, blir det viktigt för dem med kändisar. De är starkt påverkade av något som brukar kallas för balansteorin. Den fungerar som så här (förenklat i tre steg).
1. Jag gillar Madonna.
2. Madonna gör reklam för Mini Cooper.
3. Alltså gillar jag Mini Cooper.
Det är därför som det blev en sådan oerhörd bestörtning från Boomergenerationen när Tiger Woods alla otrohetsaffärer blev uppmärksammade. När reklambolag envisas med att använda föredettingar som Ivan Lendl för att sälja kryptiska hemträningsinstrument, är det garanterat för att det är Boomers som är målgruppen. Medan Generation X rycker på axlarna åt Tiger Woods affärer (”Det är ju ändå bara hans egenskaper som golfspelare som räknas”) blir Boomers bestörta eftersom det rubbar hela deras värdekedja (enligt balansteorin).
I övrigt är Boomers den målgrupp som den klassiska reklamen designats för att attrahera. De gillar slogans, logotyper och det typiska budskapet med ”if-then”-logik(”Ifall du köper vår produkt, blir du …”) . Överlag gillar de budskap i reklam. Produkten måste tala till dem, den måste säga något om status, värderingar eller livsstil. Den får gärna ha en kaxig attityd, den får vara hur den vill, bara den inte är tyst. Den klassiska Volkswagen-reklamen från 50- och 60- talet är lysande exempel på hur briljant marknadsföring vunnit Boomers hjärtan trots usel en utgångssituation. För att göra en lång historia kort, försökte Volkswagen etablera sig i USA efter andra världskriget. Problemet de först mötte var att den amerikanska konsumenten var intresserad av stora, bekväma bilar med många hästkrafter. Volkswagen var en liten, konstigt formad bubbla med drygt 20 hästkrafter. Vad någon smart reklamguru listade ut var att de var tvungna att sälja denna bil på andra villkor än konkurrenterna. Där konsumenter köpt bensintörstiga dollargrin med krom och körsbärsfärgad vinyl försökte Volkswagen pressa in sin bil som ett val för den ”smarta” konkurrenten. Den blev en bil för människor som kände sig som finurliga outsiders och den etablerade denna image genom slogans som ”Ja, den är ful, men den tar dig dit du skall” eller ”Den får ditt hus att se större ut”. För en rebellisk Boomergeneration blev den typen av budskap en konsumentmagnet. För den som vill attrahera Boomer generationen är det immateriella värdet i varumärket en mycket delikat och vital affär. Det som varumärket kommunicerar styr i mycket hög grad vad denna konsument väljer. Men framförallt så är det aldrig fel att provocera.

• Kommentarer(1)http://blog.egonaut.org/#post33