Asociala medier?

Jag sitter idag i ett kritvitt Örebro på Sigmas fina nya kontor. Efter en gårdag som tillbringades på ett tåg och avslutades på Bishops arms är jag övervägande positiv till Örebro. Just nu har vi en workshop kring sociala medier som består av asociala medarbetare. Jag misstänker dock att det är resultatfokus som ligger bakom att alla sitter med zombieblick och tittar på sin datorskärm (när man säger ”effektmål” till en konsult får denne nästan alltid något hypnotiskt i blicken). När någon plötsligt börjar efterfråga ”syfte” och ”mätbara mål” för bloggandet blir det plötsligt mycket mer komplicerat.
Nöten att knäcka idag är ”Hur mäter jag att bloggen är framgångsrik?” (undrar vad Chuck Norris hade gjort?)

Här är mina zombiekollegor Håkan, Staffan och Kicki

Lär dig att tänka SMART!

”Fantasi är viktigare än kunskap”
-Albert Einstein

Sigmas starkaste värdering ligger inkapslat i vårt SMART-koncept. Men vad innebär då denna kryptiska term?
Jo, som individer siktar vi på att ständigt finna nya möjligheter där andra ser lågkonjunktur eller återvändsgränder. Att tänka SMART är att utmana konventionerna och finna kreativa lösningar. Dock så är det inte alltid lätt att vara briljant, sprudlande och kreativ. Alla har vi samma hårdvara (läs:en hjärna), men det är vår mjukvara (läs:våra mentala strategier) som vi kan arbeta med (och ibland behöver vi ”ladda hem” en nyare version). Därför vill jag nu dela med mig av något jag kallar för kreativitetsmanualen 1.0. Det är en samling med rön, filosofi och psykologiska ”tricks” som du kan använda för att bli ännu SMART:are. Jag vill trycka på min övertygelse här, nämligen att: Alla är kreativa! Däremot har vår kultur ofta en tendens att avprogrammera oss från vår kreativitet ibland (Fråga dig själv varför ALLA barn kan teckna, medan endast en mindre grupp vuxna anser sig kunna detta?). Att vara SMART har bevisligen många sidor (vad det gäller bloggande är det exempelvis SMART att publicera ditt inlägg kl 15.00 en onsdag eftersom det statistiskt sett finns flest läsare just då).

Alla vet att kreativitet är något som är bra och som gagnar ett SMART företag. När man frågar någon vad kreativitet är inser man att det finns lika många definitioner på ordet som det finns människor.
Givetvis blir det då svårt att fånga in ett sånt vitt begrepp i ord.
Kreativitetslitteraturen kryllar av plattityder som säger ”tänk som ett barn!”, ”Tänk tvärtom!” eller ”Gör ingenting!”.
Men HUR blir man mer kreativ egentligen?

Jag har utgått ifrån en tes om att sann kreativitet inte är en roll utan fyra olika roller av tänkande. Den första rollen är ASTRONOMEN i min metafor. Astronomen är den person som upptäcker BEHOV (planeter). Den andra rollen är FORSKAREN. Forskaren är ”människan med glödlampan” som kommer på idéen till att fylla behovet (dvs uppfinner rymdraketen). Ytterliggare roller är VD:n och ASTRONAUTEN, men dessa förklarar jag nedan i manualen. Manualen är gjord för att kittla din förmåga att vara kreativ i och utanför din yrkesroll. Jag har strävat efter att detta skall vara en manual för den kreativa processen och inte bara en flummig samling av klicheér. Dock så uppskattar jag att få ta del av tankar, synpunkter, tips och kommentarer på materialet. Åsikter är den valuta jag vill ta del av.

Varsågod!

ps: Ett tips! Ifall ni skall skriva ut den så välj ”booklet” och ”left bind”, på era skrivainställningar. Då blir det en liten broschyr av det hela.

Här kan du ladda ner kreativitetsmanualen 1.0 !
(den är helt gratis, men det bör tilläggas att detta är en komponent i Egonaut Ledarskapsprogram och även ett kapitel ur min bokserie med samma namn)

Fältstudie: Generation Z

Det har varit tyst några veckor på bloggen och det finns ett gott skäl till detta. Sedan den 20:e Januari kl 22.17 har jag varit (mycket) upptagen med att studera en ny medlem av Generation Z. Jag talar om min son Ludvig.

Här är han tillsammans med sin syster Smilla (som har exakt samma frisyr som psykopaten i ”No Country for old men”). Med anledning av mitt yrke är jag givetvis mycket fascinerad över vad det kommer bli för ”folk” av denna generation (Z-generationen brukar generellt beskrivas som barn födda senare än 2002) som mina båda barn tillhör.

Historikerna Strauss och Howe har i sin bok ”Generations, the history of americas future”, gått tillbaka hela vägen till 1584 för att beskriva varje generation sedan dess fram tills nu. Värt att nämna är att Al Gore kallade denna för den bästa bok han någonsin läst. De driver en teori om att det egentligen bara finns fyra generationer och att dessa återupprepas i en evig cykel. Tänk på det så här:
1. En generation bestämmer sig för att samhället inte är bra. De engagerar sig politiskt och idealistiskt men även som entreprenörer. De blir formade i att öppet slåss för sina åsikter och de blir en driftig generation. Generellt sett ÄR de sin politiska ävertygelse, de är IDEALISTER och denna generation förändrar alltid det samhälle de växer upp i.

2. Den efterföljande generationen blir ointresserade av det politiska och känner sig som outsiders i det samhälle som deras starka företrädare byggt upp och fortfarande kontrollerar. Som en följd blir denna (bortglömda) generation CYNIKER (ibland även benämnda som ”nomader”) som istället finner materialism och självständighet som sin religion. De är pragmatiska desillusionerade problemlösare.

3. Den tredje generationen i cykeln tittar på samhället idealisterna byggde upp som ett spel. De har tävlingsinstinkt och optimism som verktyg när de försöker plocka så många poäng som möjligt ur detta spel. De är stressade och ambitiösa individualister med en positiv/naiv tilltro inför framtiden. Strauss och Howe kallar denna generationsprofil för HJÄLTAR. Denna generation representerar den mest extrema individualistiska personligheten (”Generation Me!”) .

4. Den fjärde generationen representerar en inbromsning av statustänkande, karriärjakt och pengahets. Denna generation börjar istället att högakta samhälle, familjen och relationer framför egocentrerade karriärsplaner, svulstiga bonusar och uppskruvade förväntningar om att ”jag kan bli vad som helst!”. Detta är BOHEMERNA som blir livsbejakande, plikttrogna och konservativa samhällsmedlemmar.

I denna cykel är alltså Generation Z den bohemiska generationen. Kanske kommer därför Ludvigs första ord att vara politiska slagord som ”solidaritet” eller ”kollektivet” (hemska tanke). Oavsett vad man kan tycka om Strauss generaliseringar är det svårt att inte bli imponerad av den mängd av arbete som lagts ner på deras forskning.

En generation planterar ett träd, nästa generation njuter av skuggan…

Av eller på? Världens populäraste varumärken


Det är svårt att närma sig världens mest varumärkeskänsliga generation utan att ”förstå” deras konsumtionsmönster. Mer än för någon tidigare generation är nu konsumtion en livsstil. För tjugo år sedan handlade köpmönster om rationella val(”jag behöver”) medan det idag hos unga människor i mycket hög utsträckning handlar om känslor(”Jag vill ha!”). Man betalar för en känsla snarare än en praktisk funktion (och utan att hyckla dessutom). Vissa varumärken går så långt som att sälja en livsstil eller en image. Man brukar kalla dessa för ikoniska varumärken. Min kloke vän Sten Lindquist som arbetar med varumärkesbyggande på Magic Move påtalade detta på ett mycket bra sätt vid en föreläsning han höll. Han beskrev hur Harley Davidson inte säljer motorcyklar. Istället säljer de ”möjligheten för en medelålders revisor att klä sig i svart skinn och bli fruktad av invånare i småstäder”. Med detta sagt vill jag nu plocka fram världens starkaste varumärke så som Generation Y definierar dem (källor: L2generation Lisa Johnson Anders Parment m.fl. )

Nummer 1 – Apple


Föga förvånande anses Apple av en bred skara experter att vara det starkaste varumärket idag. Äpplets storhet ligger inte i teknik (som många ingenjörer på konkurrerande företag muttrat medan de fipplat på sin androidtelefoner). Apples produkter lever på att de är stiliga accessoarer snarare än ”bara en telefon”. De är snygga möbler snarare än bara en grå hemdator (innan Imac gömde man sin bengrå pc i ett skåp under skrivbordet). Apples produkter signalerar en estetisk känsla av cool. Det som de signalerar sprider sig även till personen som använder dem. Igår talade jag med en person (högt uppsatt inom näringslivet) som villigt erkände det som att hon automatiskt tycker att den som bär en macbook är liiiite högre i status än den som kommer med en askgrå Dell (citat ”jag vet att det är tramsigt och ytligt att tycka så, men likförbannat känns det så”). Jag minns själv hur en telefontillverkare i regionen försökte utkonkurrera Iphone genom att använda rationella argument (”vår telefon har fler pixlar/MegaByte minne/bättre batteritid än Iphone alltså vinner vi”). Men det är bortom Apple att prata teknisk prestanda. Argument som dessa biter på ingenjörer i samtal med andra ingenjörer. Apple talar inte med ingenjörer utan med konsumenter. Tittar man på prestanda eller teknik missar man grejen. Man missar att design, utseende och känsla är vad man köper INTE grå plast. Man köper en funktionell enkelhet (jag tänker här främst på enkelheten i gränssnittet).

För att ytterliggare spä på populariteten hos Apple ligger deras förmåga att förnya gamla marknader. När Iphone kom var den unik i sitt utseende, idag har varje telefontillverkare med (eller kanske utan?) självrespekt en klon av Iphone. Samma unikighet gäller Ipad som nu skapat en helt ny marknad (kanske är den till och med räddningen för en krisdrabbad tidningsbransch). Nu kommer vi ofelbart att dränkas i en uppsjö av Ipadkopior. Alla vet dock att Apple var först, vilket är varför de även är först när det gäller rankingen som varumärke. Har du någon gång tänkt på att man inte säger ”jag glömde min telefon” utan att det blir ”jag glömde min iphone”. Däri finns nyckeln till vad som gör Apple till det dom är idag. De har egna kategorier för alla sina produkter. De säljer inte telefoner, de säljer iphone. Den här känslan av att vara nummer ett är vad unga konsumenter vill ha. Den känslan gnuggar av sig lite på deras person. Ifall jag vill vara bäst på det jag gör, vill jag också ha en telefon/dator som anses vara nummer 1. Det är därför som konsumenter köar i dagar för att köpa produkter av Apple som de inte ens identifierat behovet för (Läs:Ipad)


Invändningar mot att placera Apple som numero uno bland varumärken brukar innehålla argument om Coca-Cola som konkurrent till tronen. Det finns de som anser att Coca Cola är världens starkaste varumärke. Den bruna drycker är onekligen en ikon av amerikansk kultur MEN det finns en viktig skillnad i styrkan hos varumärket. Det går inte att rättvist jämföra Coca-Colas högljudda intensivt pumpande marknadsföringsmuskler med Apples tillbakalutade word-of-mouth-mentalitet. Coca Cola KÖPER sig ett välkänt varumärke genom ett ymnigt kapitalbombardemang, medan Apple SKAPAS av konsumenterna på bloggar, caféer och genom hype. ”Cant buy me love” sjöng Beatles en gång i tiden och aldrig blir det så sant som i kriget om konsumenterna. Man kan inte längre köpa konsumenterna, de skapar sina egna trender.

Andra varumärken som är starka är Chanel med sin tidlösa elegans.  BMW har skapat ett mycket starkt varumärke hos Y-generationen genom att appellera till känslor med sin slogan ”the driving machine” och inte minst med sin geniala sociala medier kampanj ”the hire” under 2001 (har ni inte sett denna innan MÅSTE ni följa länken).

Det som däremot är på väg ut är hela produktsegment av gamla märken som tidigare haft en mycket tydlig status. Jag talar exempelvis om smyckes- och urindustrin. Varumärken som Rolex och Cartier finns knappt på radarn hos unga människor idag och armbandsuret verkar för denna generation vara vad fickuret är för min generation (X baby!).

”Gubbiga” märken som Jaguar tappar stora landmassor dagligen, tillsammans med gårdagens klädmärken levis, lee, converse.

Slutsats: Vill du hitta hem hos Y bör du sälja något annat än förnuft. Sälj en känsla och var genuin i din identitet. Att vara bäst-i-test går hem hos X eller babyboomers, men när det gäller Y är det din identitet, din profil och din image i samspel som blir helheten. Glöm förnuft (betänk exempelvis hur alla använde en telefons batteritid som en helig Graal vid valet av telefon tidigare, medan man idag skiter högaktningsfullt i batteritid och förväntar sig att ladda sin telefon varje dag ändå). Det handlar alltså om hjärta! Kanske är den första frågan att ställa sig alltid:

Hur känns min produkt?

Egonaut figurerar i Metro – Tema ”passionsyrken”


Dagens Metro behandlade ett antal trender inom karriär och yrkesliv. Genom sociala medier blev jag kontaktad av en journalist som hade hört talas om Egonaut och som fått en uppfattning om att detta var en ”passionstjänst”. Bakom den termen döljer sig den typ av befattning som skapas inifrån utav anställdas egen passion, snarare än att den tillsätts för att fylla ett definierat hål i organisationen. Med bakgrund utav att Egonaut började som ett fritidsprojekt under en tid då jag arbetade som projektledare inom IT, antar jag att det är rättvist att beskriva det som en tjänst som jag själv uppfunnit.
Det stora i den händelsen ligger inte hos mig, utan den ligger hos en arbetsgivare som har en modern och humanistisk förståelse för att engagemang är större än både piska och morot. Det stora ligger i en arbetsgivare som med en tilltro till både min förmåga och mitt engagemang vågat släppa kustremsan med blicken för att titta ut över en osäker horisont.

Jag är med andra ord djupt tacksam för att Sigma givit mig möjligheten att göra den resa som det senaste året inneburit. Utan att bli alltför sentimental vill jag dock länka till artikeln i Metro:

http://www.metrojobb.se/artikel/2011/01/13/9550/har-ar-de-fyra-hetaste-karriartrender/index.xml

Hur når du Generation Y?

Något som intresserar mig är de kanaler som olika generationer använder sig av för att kommunicera och  ta till sig information. Den tysta generationen (1925-1944) är förvånansvärt nog planetens största konsumenter av media. De använder TV, dagstidningar, radio och tidskrifter mer än någon annan generation. Under en genomsnittlig dag använder de TV 91 minuter, radio 83 minuter (medan de endast lägger 26 minuter på internet) källa:mediabarometern.

När vi tittar på Y finns det andra mönster kring kanaler som framträder. För denna generation ligger Internet och TV på en delad förstaplats då de använder dessa medium 84 minuter per dag i genomsnitt. De använder dessutom dessa medium samtidigt under större delen av tiden. När det gäller högutbildade människor springer siffran för internetanvändande upp avsevärt medan den sjunker drastiskt för lågutbildade. När det gäller TV-tittande är det tvärtom där lågutbildade är de stora konsumenterna. Värt att ta till sig är alltså att det finns en tydlig segmentering inom Y-gruppen baserat på utbildning. Tydligt är också att direktreklam är mycket ouppskattat (93% säger ”nej tack” enligt Dr. Anders Parment) , vilket är en stor generationsmässig skillnad (babyboomergenerationen tycker rent av att det är lite ”mysigt” att gå igenom reklamposten en söndag förmiddag).


Det talas ofta om hur email används alltmer sällan av de yngre generationerna (Nielsen Netview påstår att emailtrafiken minskade med 28 % bara under 2009) . Detta är inte samma sak som att det inte är ett effektivt sätt att nå Generation Y dock. Vad som är effektivt är riktad marknadsföring där mottagaren själv beställt ett månadsbrev (exempelvis via en fanpage på Facebook eller liknande). Den typen av marknadsföring har visat sig bita bra, antagligen därför att den är ”beställd” och för att läsaren tar till sig innehållet. Reklam är inte av ondo för Y så länge den handlar om det som är intressant just för individen (tv-reklam missar exempelvis detta genom att trycka upp blöjreklam i huvudet på varje tittare oavsett intresse).

Sociala medier är även det givetvis en mycket stark kanal för att nå Y generationen (föga förvånande). Dock har sociala medier svängt internetkommunikation från ett B2C till ett C2C perspektiv (alltså från att företag talar direkt till konsument, till att konsumenterna talar med varandra (consumer to consumer)). Till de som lyckats greppa detta tillhör exempelvis Amazon, där man som besökare kan ta del av andra besökares recensioner och tips. Det finns en funktion där Amazon med hjälp av andra besökares historia kan rekommendera böcker till dig (Ex: ”Du gillar böcker av Stieg Larson. Andra besökare som gillat honom har även gillat XXXXXXX”) . Y generationen som konsumenter är starka på att kommunicera med varandra, men är väldigt vaksamma på när dialogen börjar låta som att den kommer från ett företagsintresse. Att använda sociala medier rätt för att tilltala generation Y är ett nytt kapitel dock, om än ett väldigt viktigt sådant. Sociala medier har möjligheten att boosta din verksamhet eller att förgöra den (fråga Cryptonite). Sociala medier kräver en mycket väl utvecklad fingertoppskänsla från det företag som nyttjar det. To be continued…

Nu vill jag passa på att önska en god jul och ett gott nytt år. Jag loggar strax ut för julledigheten och vi ses på andra sidan 2010!