Ledarskap för Generation X – Princip 1

Att leda Generation X

Värt att ringa in är hur generation född mellan 1961 och 1981 anses ha formats av omständigheter som förstärkt känslan av självständighet och objektivitet. Föräldrastilen talade om ”låt gå” och manade barn att själva ta ansvar för sin fotbollsträning, sina läxor eller sin (obefintliga) veckopeng. Skolan var normativ och de individuella behoven hos Generation X osynliga i läroplanen. Arbetslivet hade en mycket hög ytspänning på 80- och 90-talet. Detta är anledningen till att denna generation lärde sig att betrakta arbete som ett privilegium och sin karriär som det närmsta en religion de kommit i kontakt med. Den stora skillnaden på X generationen i jämförelse med Y och Boomers är den utpräglade individualismen. Detta är en generation som självständigt hanterar sina uppgifter och som ser sin karriär som en mycket viktig del av sin identitet. Kanske är det därför som Generation X tenderar att isbryta sina konversationer på cocktailfesten med ett ”Jaha, vad jobbar du med då?”. Som ledare är det värt att känna till att denna generation är ”low maintenance” och ett bra val att göra ifall du söker medarbetare som sköter sig själva.


Princip 1 – Tid

Generation X är en generation som formats av en tillvaro där vi haft möjlighet att förfoga fritt över vår egen tid. Det mesta som skett i våra liv har hänt för att vi agerat. Våra föräldrar har inte skjutsat och lämnat av oss på olika platser utan vårt aktiva deltagande. Vi kommer från en tid där den generella föräldern tog ett steg tillbaka och lät sina barn sköta sig själva. Därför blev vi vana vid att spendera vår egen tid. I dagens yrkesliv är numera tid en bristvara och klockslagen äts upp av flera olika kanaler (internet, mail, telefon, möten). Alla vill ha mer av vår tid, men för X är detta vår hårdvaluta över allt annat. Därför är vi oerhört noggranna med hur vi spenderar den. Det finns exempelvis en företeelse som de flesta stora företag ägnar sig åt som kallas för forum. Forum brukar vara möten som återkommer på regelbunden basis och som hålls vare sig det finns en aktuell agenda eller inte. Allt för ofta blir dessa forum till möten som människor pliktskyldigt dyker upp på. Sedan uppfinner dessa ett syfte när det visar sig att det inte finns några färska frågeställningar ”Eh, ok kan vi inte bara gå bordet runt och höra vad ni sysslar med just nu på era respektive avdelningar?”.
Den typen av möten är något som X hatar med passion och vi känner oss som gisslan i dessa situationer. Det finns också chefer som har en distinkt uppfattning om att arbetet sker på kontoret mellan 8-17 oavsett om det finns något att göra eller inte. X är väldigt flexibla på andra hållet och har inga problem med att offra en fredagskväll för att bli klara med kritiskt material inför ett kundbesök. För X är det uppgiften som styr arbetsinsatsen. Att hamna i en situation där vi är platsvärmare på ett kontor utan uppgifter, är oerhört frustrerande för oss. Som chef bör du vara inställd på att lämna över ansvaret avseende tid och planering till din X-medarbetare. Undvika att boka upp möten om dessa inte är helt nödvändiga. Att sitta av tid är nämligen det värsta för Generation X. Idag finns det en inarbetad myt om att alla medarbetare vill ha information om allting som sker. Vi anses vilja ha information om företagsförändringar, om fackliga förhandlingar eller om hur vår friskvårdspolicy fungerar. Att det finns information är viktigt för Generation X, men undvik att leverera den i form av ineffektiva obligatoriska personalmöten. För Generation X är konceptet med personliga möten utdaterat. Ibland är det helt enkelt mer effektivt att maila, Sms:a eller ringa. Respektera Generation X förhållande till tid.
Princip 1: Tid är hårdvaluta
”Har du tid att närvara?”

 

Sökes: Kompetent skitstövel


Det har bevisats i ett antal studier att vi tenderar att gradera asociala och burdusa människor som mer kompetenta än deras sociala och vänliga kollegor. Tänk så här. Ponera att vi har valet att rekrytera en av två människor. Dessa råkar dessutom vara enäggstvillingar som har en identisk bakgrund och identiska betyg. Den enda uppenbara skillnaden är att tvilling nummer 1 är surmulen och arrogant, medan tvilling nummer 2 är social, öppen och medgörlig. Undersökningar visar att vi tenderar per automatik att se tvilling nummer 1 som den mer kompetenta av de båda? Varför resonerar vi så? (detta är alltså en bedömning vi gör innan vi arbetat med dem)
Det kan ju vara intressant att ha med som inparameter vid försäljning av teknisk kompetens att asocialt beteende kan spela i vår favör (kanske är det därför som Dr.House och Gordon Ramsey kommer ”undan” med sitt beteende)

Vill du läsa mer om en av dessa undersökningar så titta här

Notis: Beklagar få poster den senaste tiden. Jag arbetar nu för fullt med att redigera färdigt min bok om generationsanpassat ledarskap som kommer att hamna i handeln i början på Juni.

Motiv för att arbeta?

Ifall vi går efter vad några av de stora namnen inom engagemangs-lära går på så finns det sex typer av motiv bakom att vi väljer att gå till arbetet (källa: Harvard Business review) . För varje typ av människa finns det olika grepp som tilltalar och engagerar. Som organisation är det en god idé att fundera på vilken eller vilka av dessa kategorier som vi vill arbeta med och hur vi säkerställer att vi uppfyller deras motiv.
Även här finns det en koppling till att generationerna tenderar att ha olika motiv. var tror du att boomers, X och Y oftast hamnar bland dessa roller?

Vilka är dina motiv?
Konstnär ”Arbete handlar om att skapa något med ett bestående värde” Autonomi
Entreprenöriella möjligheter
Kreativa möjligheter
Ingenjör ”Arbete handlar om att finna sin lott i livet och att skapa en förutsägbar stig” Rättvisa förutsägbara belöningar
Konkret kompensation, solida belöningar och pensionspaket
Struktur och rutin
karriärträning
Lagspelare ”Arbete handlar om att vara en värdefull del av ett vinnande lag” Samarbete
Att ha kul
Stabilitet och struktur
Möjligheter att träna personliga styrkor
Äventyrare ”Arbete är multipla valmöjligheter at leva ett liv fyllt av förändringar och spänning!” Möjligheter att förbättra personlig ekonomi
Flexibilitet
Möjligheter att välja aktiviteter och positioner från en lång meny av möjligheter
Livsnjutare ”Arbete är en källa för försörjning men inte i nuvarande läget en prioritet” Flexibilitet
Väldefinierade semester- och förmånspaket
Väldefinierade arbetsrutiner.
Att ha kul!
Guldgrävare ”Arbete är en källa för direkt ekonomiskt kompensation” Arbete som är enkelt att hitta
Väldefinierade arbetsrutiner
Lukrativ kompensation och ersättningspaket
Stabilitet och säkerhet

 

Har du en stark arbetsplats?

Det finns givetvis många svar på den frågan. Jag tänkte bygga på vad Ashforth och Mael kom fram till redan 1989 och hur detta hör ihop med en modern arbetsplats.
Faktorer som bestämmer i vilken grad medlemmarna identifierar sig med en organisation:

1-tydligheten hos en specifik grupps värderingar
Hur vet du att du lyckats med detta?
Svar: Ifall du kan ta vem som helst på ditt företag och få denne att på rak arm berätta vilka värdeord eller värderingar som ni står för har du lyckats mycket väl. Ifall tre av fem kan göra det har du lyckats hyfsat. Ifall ingen kan det har du ett stort problem.

2-Den status som en specifik grupp har.
Hur vet du att du lyckats med detta?
Svar: Uppfattar dina medarbetare det som att det varit en kamp att få komma in i organisationen? Ifall det upplevs som att det var en utmaning och ett verkligt kraftprov att bli en del av företaget uppstår en slags tacksamhet som berättar för oss att det är fint att tillhöra organisationen. Därför är one-shop-stop-recruiting en dålig idé. Då känns det för enkelt att komma in och många väljer att byta till en mer prestigefylld arbetsgivare när tillfälle ges.

3-Andra gruppers framträdande roll
Hur vet du att du lyckats med detta?
Svar: Fråga dina kollegor ifall deras nuvarande arbetsgivare är deras förstahandsval. Är vi inte det kan vi fråga ifall vi är deras andra eller tredjahandsval. Det viktiga är att borra i varför vårt varumärke uppfattas som starkare eller svagare än andras. Ett svagt varumärke har som bekant även en svag gravitation och tenderar att förlora resurser när konkurrenter sveper förbi.

4-Närvaron av sociala processer som underlättar skapandet av grupper.
Hur vet du att du lyckats med detta?
Svar: Kan vem som helst i din organisation med låg tröskel nå vem som helst i din organisation?. Går det att kommunicera internt utan hierarki? Finns det en fungerande intern plattform för samarbete?

Vad kostar bristande engagemang?

Ett ämne som jag berört flera gånger på denna bloggen är engagemang. Diskussionen kring talent management (vilket ämnet generationer egentligen är) blir en diskussion om hur vi kan stärka motivation och engagemang hos medarbetare. Som Gallup påvisat med en av världens största statistiska studier så är det i genomsnitt 14-21% av ett företags personal som beskriver sig själva som ”engagerade”.

De flesta med insikt om beteende kan även gå med på att en engagerad medarbetare är värd flera människor med ”ett jobb”.

Vad som ofta glöms bort är dock vad den grupp av människorna som är längs ner på engagemangsskalan har för effekt.
Vad kostar de människor som aktivt eller passivt är oengagerade i sitt arbete?
Låt oss borra ännu mer i vad Gallup kommit fram till på det området
Gallup jämförde 45000 kunder som varit i kontakt med 4500 försäljare. Utifrån kundernas upplevelse kunde de gradera säljarna i fyra olika kategorier.

Grupp 1 – Detta var de mest engagerade säljarna. 61 % av dessa hade en positiv effekt på sina kunder!

Grupp 2 – Dessa var graderade som mindre engagerade, Av dessa hade 40 % en positiv effekt på sina kunder.

Grupp 3 – Dessa var ytterliggare längre ner på skalan avseende engagemang. 20 % av kunderna upplevde att de hade en positiv effekt på dem.

Grupp 4 – Denna grupp bestod av de minst engagerade av säljarna. Dessa hade en negativ effekt på kunderna. Omräknat i förlorad försäljning och badwill visade det sig att var och en av dessa negativa säljare skapade en förlust på 200 000 sek (!) per person.

Grovt omräknat kan det uttryckas som att grupp 4:as oengagemang var mer kostsamt än vad de resterande gruppernas engagemang var lönsamt.
(källa: Harvard business review)

Detta är en av anledningarna till att jag anser att talent management är ett av de viktigaste områden som finns på arbetsmarknaden nu.
Det finns ingen verksamhet som inte har talang som sin främsta resurs

Fem saker som världens bästa arbetsgivare redan vet

Ett mycket hett och omdebatterat ämne är onekligen vad som behöver göras för att arbetsgivare skall behålla ung kräsen talang. Jag har kondenserat fem tunga och återkommande behov hos Y-generationen som dyker upp gång på gång i ett flertal tongivande undersökningar. Det kan påstås utan vidare omsvep att dessa fem behov utgör kärnan av vad arbetsgivare som Google använder för att klassas som världens främsta av Y och X generationerna.

Behov 1: Balans mellan arbete och fritid
Vad betyder detta?
Som I att stödja ett aktivt och socialt liv med många parallella aktiviteter.
Strategi:
Transaktionsledarskap som tillåter flexibelt arbetsschema (”jag blir sen på tisdag men jag jobbar in det på torsdag kväll”). Att ha formella och informella nätverk för karriärplanering. Att arrangera sociala event som är knutna till arbetet.

Behov 2: Flexibilitet
Vad betyder detta?
Som i att tillåta arbete att vara något som inte är knutet till en specifik plats och att lärande inte explicit betyder klassrum.
Strategi: Tillåt mobilitet inom organisationen I tre dimensioner. Dimension ett är laterala karriärmöjligheter (som att byta roll i ”sidled”). Dimension två är den klassiska karriärstegen med möjlighet att gå både uppåt och neråt i organisationen. Dimension tre är mobilitet i avseende var och när vi arbetar (exempelvis hemifrån, nattetid ifall det känns rätt). Att planera långsiktigt för karriär och att skapa läromöjligheter. Flexibilitet styrs givetvis i viss mån utav vilken bransch det handlar om.

Behov 3: Modern Teknik
Vad betyder detta?
Att inte göra sina anställda mer kraftfulla och effektiva som privatpersoner pågrund utav att ge dem gamla trögjobbade verktyg.
Strategi:
Att ha kraftfulla, personliga verktyg för intern kommunikation. Att ha en stark intranätplattform som knyter samman företaget. Att nyttja flexibla molntjänster och verktyg som tillåter användande från valfri lokation. Att aktivt promota ny och användbar teknik som smartphones, läsplattor m.m.

Behov 4: Känsla av syfte och meningsfullhet
Vad betyder detta? Som att känna en tydlig tillhörighet och en relation till inte bara sin arbetsgivare och sina kollegor utan även till varumärket och värderingar
Strategi: Definiera, tydliggör och premiera kärnvärden. Tydligt varumärke, både intern och externt. En balans mellan självbild, image och profil . Det vill säga: Hur uppfattar vi oss själva? (självbild) Hur vill vi uppfattas? (image) Hur uppfattar omvärlden oss? (profil) . Göra CSR och Miljö arbete till prioriterade aktiviteter snarare än kosmetika.

Behov 5: Konkret ledarskap och konkreta roller
Vad betyder detta? Som i att uppleva en känsla av tydliga ramar och att kunna svara på vad som förväntas av oss.
Strategi: Se till att frågan ”jag vet vad som förväntas av mig på arbetet” kan besvaras av alla medarbetare med ett rungande ”ja”. Uppdaterade rollbeskrivningar, tydlig organisation med tydliga ansvarsområden. Gemensamma ledstjärnor för ledarskap. Personer i ledande befattningar bör formulera en specifik topp 5-lista ”Det här är viktigt när du arbetar för mig” för att lära sina medarbetare sitt ledarskap.