Plastic fantastic – Gen Y


Jag vågar påstå att den populärkultur som Y formats av mer än någonsin tidigare bygger på utseende. Mediebilden visar närapåalltid bildperfekta människor med fläckfritt yttre och stomatolleenden(Dee Snyder hade haft svårt att slå igenom idag). På musiksidan återfinns artister som Rhianna, Beyonce, Nicky Minaj, Taylor Swift och Katy Perry som några exempel. Tittar vi på bloggkulturen är de mest lästa bloggarna (Kenza, Kissie, BlondinBella m.fl.) uteslutande skönhetsbloggar som diskuterar saker som mode, läppglans, restylane eller bröstinlägg. Det ter sig som att i en ström av jämnåriga individualister är det lätt att drunkna och bli en grå mus som Y. Detta är en av de saker som denna generation vill undvika till varje pris och därför har piercings, tatueringar, plastikoperationer, märkliga frisyrer och unika modeyttringar blivit ett signalsystem för dem. Detta är ett signalsystem med ett enda syfte, vilket är att säga ”Se mig!”. Faktum är att 40 % av Generation Y har en tatuering[1].
I linje med samma tänkande har begreppet med varumärken blivit mycket starkare i samband med denna generation. För Y handlar det inte om att köpa en Volvo eller en BMW för att täcka ett praktiskt kognitivt behov. För Y handlar det om att identifiera sig med varumärket och tänka i banorna av ”Vad säger det om mig ifall jag köper en Volvo?” (Svar: köper du en Volvo C30 är du liiiiite som Edgar i Twilight).

Detta är en grupp människor som är stora konsumenter och de driver en väldig ekonomisk motor i västvärlden. Det har beräknats (Forrester) att Y spenderar fem gånger så mycket pengar som deras föräldrar gjorde när de var i samma ålder (omräknat efter valutakurs).
Enligt Forrester påverkar de dessutom 81 % av alla inköp i ett hushåll, samt 56 % av bilköpen.
Det finns ett väldigt tryck och en köphysteri hos Y för att ha ”rätt” prylar. Mycket av deras köpbeteende styrs genom populära tv-serier där produktplacering kalkylerat ser till att rätt produkt associeras med rätt livsstil. När killarna i Entourage använder en Apple Ibook är det inte en slump. Inte heller när de kör iväg i var sin Maserati. Alla dessa val är koordinerade av marknadsexperter via minutiöst balanserad demografisk data. Det är Generation Y som är målgruppen. De är en fantastiskt köpstark grupp som konsumerar i extremt hög takt och där varumärken verkar ha samma status som religion haft för tidigare generationer. Enligt ledande varumärkesexperter som Joeri Van Der Bergh handlar detta om att Y-generationen baserar sin konsumtion på affekt (hjärta) snarare än på kognition (förnuft). Om vi handlar med hjärtat blir det onekligen viktigare med hur varumärket känns.
(Detta utdrag kommer delvis ur min bok ”Generationsanpassat ledarskap” som utges av TUK förlag. Beställ här)



[1] Pew Research Center 2010 report, Millennials: A Portrait of Generation Next

Tid och kapital, generationsperspektivet

En tanke om tid vs kapital


Jag fick en tanke häromdagen när jag satt och jämförde olika generationers förhållande till olika aspekter av tillvaron.
Fundera på detta:

Tänk dig att du blir hembjuden till en god vän. Denna vän (John) har gjort sig besväret att baka en smarrig kaka som ni skall ha till fikat. En dag senare besöker du en annan vän (Anna) som istället köpt en kaka på konditori.
Fundera på vilken av dessa två vänner som du tycker har ansträngt sig mest inför ditt besök. Jag skulle själv tveklöst säga att John som faktiskt bakat själv har lagt den största ansträngningen.
Testa nu gärna att ställa upp samma frågeställning för någon som är 40-talist (eller ännu äldre). Gör du det kommer denna antagligen säga att den köpta kakan signalerar mer ansträngning.

Jag vill påstå att detta hänger ihop med det samhälle som vi vuxit upp i. Idag har många människor ont om tid, men gott om pengar. Förr i tiden var det tvärtom.
Eftersom generation X och Y ser tid som en verklig hårdvaluta, uppskattar vi genuint när någon lagt sin surt förvärvade tid på att baka till oss.
Tar man denna tanke bortom kak-scenarion går det att koppla den till arbetslivet.
Som organisation är det vist att utöva en ledarskapsmodell där en medarbetares tid är flytande (ex: flextider) och väl använd (ex: inga onödiga obligatoriska forum).
Speciellt Generation X avskyr möten-om-möten och är inte alls övertygad om att möten person-till-person verkligen är det mest effektiva sättet att använda tid

Tidsresa – 2011 till 2050

Vad framtiden bär med sig är det ju inte direkt någon som vet. Dock är framtiden ”en plats där vi kommer tillbringa resten av våra liv”, vilket gör den intressant.
Capgemini har bedrivit en mycket omfattande studie om trender över hela världen som jag haft det stora nöjet att dissekera denna veckan. Det kittlar mig oerhört att fundera kring hur det samhälle kommer att se ut där nästa generation av konsumenter och medarbetare skall leva och verka. Tyvärr kan jag inte dela med mig av Capgeminis rapport, men jag hittade ytterligare en trendspaning på nätet som jag tyckte var fenomenal (lite rörig men fortfarande fenomenal)

Det finns alltså en oerhört ambitiös ansats gjord av nowandnext.com att förutspå var olika branscher är på väg.
De har gjort denna extremt innehållsrika mappningen av den morgondag som Generation Z kommer att växa upp i. Har du några minuter över så är det högst intressant att studera kommande trender.

Generation V

Generation V (Gartner)
Strategi- och analysföretaget Gartner har valt att mynta termen Generation V. Med denna term refererar de till en ”Virtuell generation” som utgår ifrån samma kulturella plattform, nämligen Internet. De menar med denna definition att ålder, kön eller etnicitet är oviktigt och att nätet istället i en viss mån skapar en gemensam värdegrund för olika åldersmässiga generationer.
(Ifall du använder Youtube har du sett star wars kid oavsett om du är 20 eller 59 år gammal). Min egen gissning är att den geografiska/religiösa/nationella spridningen verkligen kommer att få en allt mindre betydelse för varje år och att generationerna nu får en allt mer homogen profil tvärs över världen.

Även om hela Generation V utgår från samma plattform är det däremot ganska stor skillnad med vad de gör på nätet. Den stora massan är passiva avlyssnare (80 % +), medan bara en liten andel faktiskt skapar innehåll och aktivt deltar i dialog.
Nedan kan du se definitionen av generation V:s magiska kvadrat.

Zeitgeist – Tidens anda

Decenniernas övergripande mönster
En av de facetter som anses forma en generation är världshändelser. Barn som vuxit upp under kärv ekonomi får som regel en respekt för pengar, medan barn uppvuxna under en högkonjunktur ser pengar som en självklar accessoar. Hur vi blir som vuxna yrkesmänniskor har en koppling till de decennier som vi vuxit upp i. Vad har de olika decennierna lärt de som var barn under dessa perioder?

30-talet: Fattigdom och depression
Hela trettiotalet blir en ekonomisk härdsmälta som slungar in västvärlden i en nattsvart fattigdom. Folk tvingas äta sina husdjur och att spänna hästen framför sin bil för att ta sig fram när bensinen tryter. Företag som funnits och blomstrat i hundratals år går omkull fortare än vad finansiärerna kan hoppa ut från sina skyskrapor. Världen är i en mycket djup finanskris, olik något som vi sett efter denna tid.

40-talet: Hjältemod och välfärd i nazismens skugga
Hela fyrtiotalet präglas av ett brinnande krig som involverar hela världen. Mat och bränsle ransoneras medan krutröken sprider sig allt längre över jordklotet. Världsekonomierna ansträngs till bristningsgränsen medan industrierna pumpar ut tanks och störtbombare i en vansinnig takt. Tiden efter krigets avslut präglas av en mycket snabbt ökande ekonomisk välfärd.

50-talet: Kommunism mot kapitalism
Efterkrigstiden skapar en ideologisk skiljelinje där giganterna Sovjetunionen och USA tornar upp sig på varsin sida. Det kalla kriget startar och en intensiv upprustningskampanj med kärnvapen påbörjas på båda sidor. Perioden präglas av spioneri och av en mycket stram relation mellan öst och väst. Välfärdsruschen fortsätter och livsvillkoren i de demokratiska länderna förbättras oerhört mycket.

60-talet: Förändring och framsteg
Under sextiotalet påbörjas en enorm förändring av samhällets innersta värderingar. Den sexuella revolutionen, jämställdhetsfrågor och antirasism kokar medan ett nytt samhälle byggs upp. Sextiotalet representerar ett positivt decennium där mycket gott händer i västvärlden. Samtidigt rasar ett mardrömslikt krig i Vietnam där bombmattor vecklas ut över Hanoi dag som natt.

70-talet: Krig och sport
Detta decennie kretsar kring det fasansfulla kriget i Vietnam. Det är ett krig som skördar miljoner civila offer. Samtidigt är vi trygga i väst. Små krig (i våra ögon) rasar i Afghanistan, Chile och Uganda.) I Sverige delas befolkningen i två läger baserat på var de står i frågan om Vietnam. Vi blir även kända som en nation med fantastiska atleter när Ingemar Stenmark och Björn Borg skövlar fälten dessa år i sina respektive sporter.

80-talet: Mörker, krig och korruption
Mediebevakningen präglas av det kalla kriget och av hotet från HIV. Vid denna tid är drogproblemen mycket stora i västvärlden. Löpsedlarna handlar dagligen om stora tillslag av narkotika. Politiker och regenter mördas, beskjuts eller avslöjas som lögnare på daglig basis. Kärnvapenhotet och ”det slutliga kriget” är något som verkar vänta runt hörnet.

90-talet: Ekonomi i rörelse och globalisering
Nyheterna kretsar kring ekonomin som är mycket kaotisk vid denna tidspunkt. Affärer med riskkapital, IT-bubblor och snabbfotade bostadspriser sätter världsekonomin i gungning. Det kalla kriget upphör över en natt när Sovjetunionen upplöses. Några oerhört blodiga etniska rensningar sker i forna Jugoslavien och Rwanda. Konflikter kvarstår men de känns små och avlägsna från frukostbordet i Svedala. Stora delar av världen som tidigare varit helt avstängda blir nu vidöppna.

00-talet: Terror (var som helst när som helst)
Terrorism har varit det tydliga temat de sista tio åren. Överallt sprängs det bomber och ingen hörna i världen är säker. Städer som Madrid och London blir slagfält där hundratals människor dör i sprängattentat. När world Trade center faller införs en ny världsordning.
(Jag har skrivit mer om detta i min bok ”Generationsanpassat ledarskap” som utges av TUK förlag. Beställ här )

Informationsteknik över decennierna

Jag satte samman detta grova flöde kring hur informationstekniken utvecklats de senaste 100 åren. Utvecklingen är svår att missa. Den spänner från analog till digital till virtuell.
Är det inte väldigt intressant att det som varit flera separata kanaler av information nu samlas upp under en gemensam dimension av sociala medier?

Notis: Något som inte hanna kvala med på denna lista är läsplattorna och den revolution dessa innebär för e-böcker och digital lösnummersförsäljning av dagstidningar. Även mobila enheter överlag med den senaste generationen av smartphones är definitivt under mycket kraftig uppgång. Att jag inte har med dessa på denna graf beror främst på att det är så färskt. Denna graf är mer av en backspegel.
”Informationens evolution” är för övrigt inkluderad i min bok som släpps denna veckan.

PS:Tack för alla förhandsbokningar förresten. Min förläggare berättade förra veckan att det finns ett stort antal böcker bokade redan =). Det signalerar ett stort förtroende från er till mig och det värmer oerhört.