Publicerat

Rekrytering av unga talanger – (den sarkastiska versionen)

Fem steg i rekryteringsprocessen som ibland sätter krokben på sig själv.
(exempel nedan beskriver inte en speciell arbetsgivare utan representerar en karikatyr av en generell  misslyckad rekrytering)

Moment Fallgrop
Vi utformar en kravprofil Med ett antal modeord vilka beskriver en person som känns modern men som vi egentligen inte vet varför vi vill anställa (alla konkurrenter verkar vilja ha dessa drag så det kan inte vara fel, eller?).
”Sökes: en kreativ, engagerad, självgående talang*” (*till en konservativ, monoton, hierarkisk arbetsplats)
Vi försöker finna rätt CV Intressanta kandidater återanvänder modeorden från vår annons ovan med hög frekvens precis som de lärt sig på alla jobbsökarkurser. Genom detta blir de automatisk flaggade som lämpliga i sökmotorn. De beskriver som regel därmed ”en idealisk Mållgan”.  (De söker ett jobb de inte vet om de egentligen vill ha, med en profil som inte egentligen beskriver dem, med hopp om att bli uppmärksammad av en organisation som egentligen inte är intresserade av den profil de söker)
Vi träffar ett urval av kandidater Vi bedömer urvalet antingen:
A:deduktivt  dvs baserat på vår magkänsla vilken vanligen är ett mått på hur väl vi anser att kandidaten ”är som vi”. Inte sällan grundar vi vårt intryck på vår värdering av personens privatliv ”Jaså du spelar också hockey? Rätta virket!” (*gör pistolen och leendet*)
Eller
B: induktivt dvs genom att följa en definierad lista vilken vanligtvis tar liten hänsyn till mjuka faktorer
”Du är visserligen socialt handikappad, ett totalt ufo och en fanatisk samlare utav Nazi-porslin men du är också banne mig systemvetare. Välkommen ombord!”
Vi testar kandidaterna Med obskyra tester vilka ofta inte är vetenskapligt byxmyndiga. Dessa tar fram information vilken egentligen inte är applicerbar i deras yrkesroll.
”Ditt ledarskapsdjur är åkersorken. Du är konflikträdd men överlever de flesta organisationsförändringar genom din totala brist på ambition”
Vi utför introduktionsprogram Som ofta består av en oinspirerande checklista vilken en sömnig chef på slentrian bockar av (för att därefter snabbt återvända till det denne uppfattar som riktiga/viktiga arbetsuppgifter)
”Ok, skriv under detta formulär vilket garanterar att du nu är genuint inspirerad av våra värdeord – Check!”

Ja, jag är givetvis ganska ironisk. Verkligheten gör dock tyvärr att det är mindre humor i denna sammanställning än vad det borde. Det finns en mycket bitter eftersmak med slarviga rekryteringar. Speciellt fenomenet med att rekrytera personlighetsdrag som ”ligger i tiden” är en vanlig fallgrop i mitt tycke.

Publicerat

Definitionen av Talang

”Finns det en stor talang, finns det även en stor vilja” – Honore De Balzac
Jag kan stolt berätta att det idag blev klart att min nya bok kommer att ges ut på Liber (arbetsnamn Talang 2.0). Den kommer att handla om tre områden kring talangbegreppet.-Vad är talang?–
Vad är rätt ledarskap och rätt miljö för att behålla talanger? (Talent management)
-Vad är din talang?
Boken riktar sig till människor i ledande befattningar. En stor portion är riktad till HR-arbete men utan att för den del exkludera läsare som saknar erfarenhet av HR. Utöver denna yrkesmässiga inriktning är det tänkt att innehållet träffar den som är intresserad av motivationspsykologi och talangbegreppet .

Definitionen av talang
Jag vill dela min tanke från boken om vad jag anser är ett rättvist sätt att definiera begreppet talang i modern tappning.


Förr: Talang 1.0
Den klassiska definitionen bygger på en ogrundad och mytisk idé om att det är medfödda gåvor som skapar högpresterande människor. Talangen är enligt detta perspektiv en skräpvariabel beskrivandes en extern faktor (en gåva som skänkts till någon via DNA, slumpen, ödet eller högre makt). I denna världsbild är det bara vissa utvalda människor som har ”kronisk talang” genom suspekt anatomi som läshuvud, musiköra, pianofingrar och näsa för affärer.
Att i klassisk tappning kalla någon för en talang är att påstå att denne skänkts sina gåvor.

Nu: Talang 2.0
Talang är ett signum för någon som av egen kraft är fantastisk på det han eller hon gör. Talang är en intern faktor. Alla kan bli en talang förutsatt att det finns engagemang, tid och en stark inlärningsprocess. För en verksamhet, är en talang ”en person som med sin kompetens, personlighet och kapacitet på ett kraftfullt sätt bidrar till företagets överlevnad och utveckling”.
Att i modern tappning kalla någon för talang är att påstå att denne person blivit exceptionell genom medveten träning och disciplinerat fokus.

Har du en annan definition av talang som du skulle vilja delge?

Publicerat

Receptet: Så här blir du en talang i världsklass

Du har kanske hört talas om 10 000 timmars-regeln? I media har detta uttryck populariserats som att beskriva att ”Det tar 10 000 timmar att bli expert”. Budskapet har dock förvanskats kraftigt. Att bara hälla hink efter hink med tid på ditt expertisområde är inte nog (det finns bevisligen golfare som tillbringat en livstid på green utan att lära sig något alls om putting). Jag har sammanställt vad världens ledande auktoriteter på talang och expertis förespråkar (jag refererar till Proffessor Anders K Ericsson, Ellen Winner, Daniel Coyle och Geoff Colvin). Efter decennier av forskning är deras uppfattning att följande faktorer är vad du behöver för att nå toppskiktet.

Recept på talang av världsklass:
1.Engagemang i uppgiften
Föga förvånande anses en intern orubblig motivation vara fusionsmotorn. ”Drivet” upplevs  som glädje, passion, positiv energi och ibland faktiskt även som en fanatisk fixering. Den drivkraft som behövs för att vinna ett WM i konståkning kan inte köpas för pengar. Den kan sannolikt inte ens uppstå under pistolhot. Det går inte att finna en talang av världsklass som inte är djupt engagerad i sin uppgift.

2. Kaizen-mentalitet
en naturlig drift mot perfektion och svidande kompromisslös självkritik. En kaizen-attityd handlar om att vinna tusen minimala slag och om att ständigt tänka på vad du kan förbättra. Ditt område ligger hela tiden i bakhuvudet på dig och stör dig lite grann i allt annat. Du har ett filter genom vilket du tar in omvärlden, ständigt sökande efter kunskap och insikter som kan förbättra din prestation. Jag tänker osökt på Gunde Svan som till och med skapade en rutin för att minimera tiden det tog att torka sig efter duschen. Att tillämpa kaizen är att vägra acceptera platåer.

3. Hyperfokus
Inlärning och utförande präglas av ett återkommande hypnotiskt tillstånd. Tillståndet kännetecknas av extrem närvaro i utförandet, men hög frånvaro i allt annat. Denna fokus benämns ofta som flow.

4. Kontinuitet
Paragrafen summeras bra av Anders Ericksons citat: ”Nej! du behöver ingen ny putter!”. Riktig expertis är helt enkelt ett resultat av mördande tråkig träning med total millimeterkontroll på utförandet. Att slå på samma tejpade sandsäck dag ut och dag in är det som till slut ger utdelning. Varje gång du byter tangoskor backar du lite grann. Att däremot envetet följa samma (monotona) stig är nyckeln till storhet.

5. Fokus på det du inte kan.
Vanligtvis tenderar vi att utföra de moment som vi redan kan eftersom det är roligare. Mästare filar istället på det som de är dåliga på (se tidigare inlägg). Talanger tävlar med sina styrkor men tränar sina svagheter

6. Slow motion
Ett återkommande mönster vid nära studier av talanger är att de tenderar att arbeta in sina moment i slow motion. Genom extrem fokus på varje detalj i ett långsamt utförande, kan små ojämnheter och problemkällor putsas bort. Detta gäller gitarrspelande, golfswingar såväl som balettsteg. Bemästrandet i slow motion är en process präglad av extrem fokus och en total underkastelse till formen.


7. Rage to master
Här är något som alla föräldrar kan fundera över.
Ellen Winner skrev 1996 en bok betitlad ”Gifted Children”. I den var hon den första att mynta uttrycket rage to master. Det hon refererade till var ett beteende som hon fann hos underbarn. Rage to master är som en fixering, en kunskapstörst som gör att människor med glödande hat-kärlek klänger sig fast vid uppgiften. Barn som är intresserade av programmering får i princip injiceras med sömnmedel för att släppa tangentbordet. Små vänsterforwards dras skrikande och fäktande hem från fotbollsplanen av hålögda föräldrar. Rage to master är ett förhållningssätt till kunskap som följer dessa talanger genom hela livet. Tänk på det som att en talang har en mentalitet som gör att denne är tillräckligt engagerad för att bli både glad och arg över det denne gör. En människa som inte är engagerad är mer apatisk inför det som sker. Ellen Winner menade att detta drag av ilska/besatthet var ett säkert sätt att tidigt se vilka som skulle komma att bli de stora talangerna.

8. Frekvens
Varje gång du repeterar en rörelse bygger du på dina myelinförbindelser i hjärnan. Dessa förbindelser hjälper dig att utföra rörelsen med allt högre precision och med allt snabbare nervförbindelser. Din kropp lär sig också att utföra rörelserna med allt mindre energiförbrukning eftersom din anatomi blir allt bättre på att minimera den muskelkraft som behövs för att uppnå rörelsen. Det brukar sägas att en av de saker som utmärker en skicklig atlet är att de utför sina rörelser med en väldig lätthet. Vare sig din färdighet handlar om att simma 100 meter fjäril, skissa ett porträtt med kolkrita eller skriva en faktarapport aktiveras dina myelinförbindelser i hjärnan när du upprepar momentet. Atleter som varit framgångsrika har funnit träningsmetoder som gjort att de fått anledning att upprepa sina prestationer med hög frekvens. Att slå en tennisboll mot en vägg är ett exempel på en övning med hög frekvens. Ifall du spelar en vanlig tennismatch kommer du nämligen inte att vidröra bollen lika många gånger på en given tidsperiod. Att arbeta med frekvens handlar alltså om att finna en träningsform som höjer frekvensen på dina upprepningar. Ett exempel på det är kurser i presentationsteknik där du får hålla massor med korta  en minutersdragningar för publik.

Det jag utmanas av är att fundera över hur kan vi applicera dessa åtta ingridienser på en arbetsplats. Några idéer?

Publicerat

Några saker du inte visste om talang och expertis

Märkliga fakta om talang och expertis

Det existerar stor mytbildning om medfödda förmågor. I vår kulturella väv finns begrepp som talang, begåvning och underbarn. Hur relevant är den bild utav talangbegreppet som vi antar oss ha? Nedan har jag summerat några av de fakta som vetenskapligt har påvisats kring begreppen talang och expertis.

-Talanger på toppnivå i snabba sporter (ex: karate, baseboll eller bordtennis) har inte snabbare reflexer än medel-Svensson. Däremot läser de mer information och tolkar vad motståndaren kommer att göra bättre än vanliga spelare (de ser var bollen kommer hamna redan när motståndaren är mitt i serven).

– Förmågor på expertnivå är som regel extremt specifika. Den expert som ur minnet kan namnge tiotusen olika fjärilar kan samma eftermiddag glömma bort sin portkod och sina läsglasögon.

– Den moderna delen av ansamlad forskning påtalar att IQ är relaterat till miljö (mycket kontroversiellt ämne onekligen). Ju mer skola desto mer IQ
Två artiklar om detta: Artikel 1: (http://www.usatoday.com/news/health/medical/health/medical/mentalhealth/story/2011-12-27/IQ-isnt-fixed-at-birth-and-can-increase-with-education/52237552/1)

Artikel 2: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/10/111020024329.htm


-Det finns ingen stark korrelation mellan hög IQ och hög förmåga av annat slag. Som exempel kan det nämnas att det tom finns stormästare i Schack som haft IQ under genomsnittet.
Det enda vi definitivt vet är att: hög IQ beskriver en hög förmåga att prestera på IQ-test.

– Underbarn blir ofta inte talanger som vuxna utan deras färdighet slutar att utvecklas vid tidig ålder. Omvänt blir däremot många låg- eller medelpresterare till talanger senare i livet. Det finns en psykologisk teori kring detta (för lång för att återge här)

– Konceptet med ”fotografiskt minne” är en modern myt. Alla människor har i någon mån visuell återkallelse av minnesinformation.  Dessutom har vi högst olika kapacitet att minnas olika typer av information. Begreppet schema belyser att det vi minns är bestämt utav det vi intresserar oss för samt hur vana vi är att exponeras för det. Minnet är dessutom högst formbart eftersom hjärnan är föränderlig (plastisk). Det finns bevis på att vem som helst med träning kan förbättra minneskapaciteten med mer än 1000 %.

– De som vinner minnestävlingar anser sig vara mnemoniker snarare än att ha fotografiskt minne. Det förstnämnda är alltså någon som med memorerar med hjälp av en inövad minnesteknik (exempelvis: memory pegging eller il loci). Undantag är vissa savanter som kan minnas enorma mängder information (Kim Peek brukar nämnas eftersom han kunde minnas all text i de 8000 böcker han läst)

– När i talar om ”exceptionellt minne” hos icke-savanter refererar vi egentligen till ett specifikt område (det finns inget generellt minne).

– 4 timmar daglig träning är ett återkommande mönster hos de främsta experterna. Detta mönster återkommer i vitt skilda domäner vare sig det handlar om sport, musik eller konst (Ericsson).

-10 000 timmar eller ”tio-årsregeln” är ett annat återkommande tal när det handlar om riktigt skickliga människor. 

– Bara 0,01 % av befolkningen anses ha ”absolut gehör” (förmågan att urskilja 64 olika tonarter i isolerat tillstånd). Förmågan kan vad forskningen vet tränas upp mellan 3 och 6 års ålder. Missar vi detta tidsfönster är det dock kört. Däremot kan alla lära sig ”relativt gehör”

– Använder vi bara 10 % av vår hjärnkapacitet? Nej, vi använder kanske bara 10 % I taget. Det är samma påstående som att du bara använder 10 % av din bostad i taget. Givetvis kan du bara sitta på en plats samtidigt och det är inte logiskt att både sova, äta, duscha, laga mat och kolla på tv samtidigt. Hjärnan har olika områden med olika funktioner, därav att vi endast nyttjar olika delar vid ett givet tillfälle

– Statistisk (generell) definition av expertis: Två standardavvikelser bättre än normalpopulationen (Ericsson)

-En intressant utkomst av verbala rapporter (dvs när testpersonen talar högt kring hur den tänker) visar att experter finner fler alternativ för varje situation inom deras område. En tränad shackspelare tänker att ”ifall han gör A, då gör jag B”, medan en schackmästare tänker att ”Ifall jag gör A kan B, C eller D inträffa”. Experter finner fler strategier helt enkelt.

– Många experter är inte experter utan det är vi som hyser en uppblåst tilltro till dem. Ett exempel är de professionella vinprovare i Frankrike som på sjuttiotalet inte kunde skilja på franska och amerikanska viner i ett blindtest. De påstod att det skulle vara betydligt enklare senare när vinerna mognat eftersom amerikanska druvor ”garanterat inte skulle åldras lika väl som franska”. Dessvärre gjordes testet om igen ett decennie senare och de kunde fortfarande inte skilja på vinerna.
Ett annat exempel på hur vi felaktigt tillskriver människor expertstatus är fenomenet börsmäklare. Vid tester har det visat sig att börsmäklare inte betydelsefullt presterar bättre än slumpmässiga val (Camerer & Johnson).
Att fundera på för arbetssituationen: På vilka moment i vårt arbete kan vi se att en expert/talang presterar bra? (antal rätt på prov? Betyg från kunder? Intäkter?)

Summering
Det finns idag inga vetenskapliga bevis för någon form av inneboende, medfödd talang
(undantaget är sportsammanhang där längd kan ha betydelse, samt att vara Skåning vilket bara är allmänt supertrevligt)

Publicerat

Därför blommar dina talanger ut sent…


Värt att påpeka är att många av vår tids mest strålande talanger definitivt inte betraktades som talanger tidigt i livet. Einstein hade en lärare som skrev att ”Einstein du kommer aldrig att bli något ”. Michael Jordan som numera kallas för ”världens genom tiderna bästa basketspelare”, blev kickad från gymnasielaget för bristande prestation. Detta är mycket vanliga mönster när vi tittar på stora talanger. Ofta verkar talangen ha varit oskönjbar för talangscouter och lagkaptener tidigt. Anledningen till detta är egentligen inte så mystisk. Ifall en betraktare ser på en grupp med unga idrottsförmågor kommer denna att se ett antal människor som gör det som de vet att de gör bra. Dribblarna kommer att dribbla, medan de som skjuter bra kommer att sparka hårda bollar mot mål. Kort sagt, den större delen av en session kommer varje individ att försöka göra det som han eller hon tycker sig vara bra på. Undantaget här är den ”riktiga” talangen som med okuvlig frenesi kommer att öva på de små moment som denne inte är duktig på. Med tusentals loggade timmar kommer dock talangens breda och heltäckande förmåga att bli allt mer uppenbar. Ju mer tid som flyter desto starkare kommer denne att skina. Att fokusera på sina svagheter är ett nödvändigt ont. Tänk en boxare som är både snabb och stark men som ogillar att träna kondition. Oavsett hur snabb och stark hon är, kommer det ändå att ta tvärstopp efter en halv rond om inte konditionen är med.
Det kan uttryckas som att vanliga människor försöker blir specialister på en sak i taget, medan en talang arbetare som en generalist med flera parallella fokusområden. Till slut har denna generalist blivit mycket vass på flera saker samtidigt och det är först då som ”talangen” blir uppenbar. När vi talar om underbarn (likt Mozart) passar vi ofta på att glömma bort den enorma mängd med timmar som de trots tidig ålder hunnit anskaffa. Det som forskning hittills påvisat är att det finns ett högst linjärt förhållande mellan timmar och expertis.


Amerikanska skolverket har skapat ett antal intressanta definitioner på vad som kännetecknar talang hos barn. Detta är deras definition:
”Talanger – Barn och ungdomar med enastående förmågor vilka utför eller visar potential att prestera på anmärkningsvärt höga nivåer jämfört med andra i deras ålder, erfarenhet, eller miljö”

Efter studier av ämnet har skolverket funnit ett antal egenskaper som de menar är tydliga hos unga talanger. Som förälder kan det vara intressant att leta efter följande drag även hos sina barn.

-Begåvade elever är ofta perfektionistiska och idealistiska (pedanter med starkt inre patos)

-Begåvade elever kan uppleva ökad känslighet för sina egna förväntningar och andras. (stark affektiv sida med temperament)

-Begåvade elever är asynkrona (de har ofta många parallella aktiviteter i gång samtidigt)

-Begåvade barn är problemlösare av naturen

-Begåvade elever tänker ofta abstrakt och med sådan komplexitet att de kan behöva hjälp med konkreta studier och sina färdigheter med att skriva prov.

-Begåvade studenter definierar ofta framgång som att få högsta betyg medan allt annat är ett misslyckande.

Publicerat

Därför vill du mäta engagemang

Varför mäta engagemang?
Fram tills 50-talet var den rådande normen i västvärlden att lojalitet och disciplin var samhällets pelare. Ordspråk som ”Skomakare bliv vid din läst”, ”bättre en fågel i handen…” eller att ”du saknar inte kon förrän spiltan är tom” florerade i samhällssjälen. Dessa underströk faran av att vilja förändra sin situation och poängterade att det var bättre att härda ut (”Gräset är inte grönare…”). Få människor funderade över ifall arbete var kul, inspirerande eller utvecklande.
I det moderna samhället ser det radikalt anorlunda ut.
Idag börjar människor sin anställning på toppen av Maslovs behovspyramid. När alla andra behov anses vara tillgodosedda siktar vi på den inre tillfredställelsen i det vi gör, engagemanget.

Att veta att medarbetare är engagerade är därmed sannolikt den starkaste indikatorn på att de även stannar. Människor som beskriver sig själva som engagerade är mer lojala (76% enligt Haye-gruppen) och mer produktiva (42% enligt Mckinsey). En uppmaning från den kollektiva intelligensen av allt vad talent management heter kan därför summeras med följande budord:
1. Mät engagemang med en årlig undersökning och spåra hur trenden är i företaget.
2. Fokusera inte på att jämföra specifika nivåer mellan olika avdelningar (försäljning och marknad har oftast mycket högre nivå av engagemang än övriga företaget). Studera istället trender (stiger eller sjunker engagemanget).
3. Undersök trender per chef och per avdelning.
En mellanchef som tre år i rad har en trend av fallande engagemang hos sina medarbetare skapar en vansinnig förlust i företaget och driver medarbetare till konkurrenterna.

Enligt Gibbons Employee engagement kan du summera hela bilden av engagemanget med följande åtta ja/nej frågor:
1. Litar jag på ledningens omdöme?
2. Intresserar jobbet mig?
3.Tillför jag något som spelar en roll?
4. Kan jag utvecklas här?
5. Vill jag associeras med detta företag?
6. Gillar jag dem jag jobbar med?
7. Kan jag göra karriär här?
8. Värdesätter jag min chef?

Varför fokus på cheferna när vi tittar på engagemang?
Svar 1: Vanligaste anledningen till att vi slutar: Chefen (Källa: Gallup)
Svar 2:Viktigaste faktorn till att vi stannar: Chefen (Källa: Yahoo Hotjobs)

Ifall arbetslivet vore en gruva är engagemang de diamanter som finns inbäddade i all grå sten. En riktigt engagerad människa motsvarar en armé av de som bara ”har ett jobb”.
 ”Inget stort i denna världen har någonsin skapats utan passion”
-Hebbel