Etikett: personlighet

”You have a nice personality, but not for a human being.”
Henny Youngman

Så länge vi kan minnas har människan försökt att fånga in och mäta personligheter på olika sätt. Genom tiderna har metoderna varit högst olika. Vi har mätt skallbasen på människor (frenologi), vi har spekulerat i att kroppstypen har en korrelation med personligheten (somatotyper) eller att vår rastillhörighet skulle påverka detta (rasbiologiska institutet i Uppsala framstår inte direkt idag som vår stoltaste instutition?). Vi har även lutat oss emot det övernaturliga och använt/använder horoskop som ett sätt att berätta hur en människa är. De samtida versionerna av psykometriska tester (personlighetstest) lutar sig mer eller mindre emot teorier från psykologin. (exempelvis har Carl Jung och Raymond Cattel haft en stor effekt på de tester som används idag) .

På senare år har flera av de mer etablerade testerna haft svårt att hävda sig vetenskapligt (bland annat Meyers-Briggs har blivit hårt kritiserat det senaste decenniet). Idag finns det egentligen bara ett system för personlighetstester som är erkänt inom psykologin. Detta system benämns som Big five och är en uppsättning av personlighetsdrag som anses vara:
A :gemensamma för alla kulturer över hela planeten och
B: De anses ha en hög ärftlighetsfaktor (upp till 90% på vissa drag)
C: De kan förklaras och detekteras biologiskt. Exempelvis är det konstaterat att en extrovert och en introvert människa har olika hormonella trösklar i kroppen för att  uppfatta sig själva som aktiverade (vilket är förklaringen till den introverte mannen som tycker att ostämplade frimärken är det mest upphetsande som finns) 

Big Five består av fem drag (ofta kallas systemet för OCEAN). På vart och ett av dessa drag mäter testet hur utpräglad egenskapen ifråga är. Det finns inget rätt eller fel utan starka värden på vardera hållen har helt enkelt konsekvenser som är bra eller dåliga beroende på vilken situation det handlar om. De fem dragen är:

Openess – Öppenhet  .Detta är en nyfikenhet inför nya idéer och en öppenhet inför andras tankar och perspektiv. En person med högt på openness gillar som regel förändringar, är holistiskt lagd och har lätt för att tänka abstrakt. Generalister är ofta människor med en hög nivå av denna egenskap. Motsatsen är att vara konservativ, statisk och specialistinriktad. Det kan låta negativt att inte ”vara öppen” i vårt tidevarv, men det finns onekligen fördelar med att inte vara alltför kappvändande med.

Conscientiousness – Beslutsamhet. Detta drag kännetecknar en känsla av struktur och organisation. Det handlar om drivkrafter för att uppnå kortsiktiga och långsiktiga mål. Motsatsen är en människa som är spontan, intuitiv och okritisk. En människa med hög nivå av beslutsamhet är som regel strukturorienterad och självgående. Motsatsen är någon som är lättsam och spontan.

Extroversion – Utåtriktad. En person som är extrovert får sin energi i samspelet med andra. Denna person är ofta snabb i talet, spontan och ger ett aktivt intryck. Motsatsen kallas för introvert och kännetecknar en person som får sin energi genom att reflektera i ensamhet.

Agreeableness – Medgörlighet. En person med utpräglat medgörlighet är en grupporienterad, vänlig person som vill upphålla harmoni genom att släta ut konflikter. Personen försöker se sin roll i kollektivet. Motsatsen är en person som är en individualist och som står ut från gruppen, genom att inte kompromissa med sina (stundtals obekväma) åsikter.

Neurotiscism – Känsloorienterad. Denna person orienterar sig genom sina relationer och sina känslor inför andra. Beslut fattas med känslobasis och hög subjektivitet. Motsatsen är en resultatorienterad person som fattar sina beslut från en ”kognitiv distans” (Margareta Lycken) och som intellektualiserat sina känslor.

Värt att notera är att undersökningar kring personlighetstyper och befattningar har visat att det inte finns någon optimal ledartyp/superentreprenör/befälhavare eller liknande. Det finns alltså inte en personlighetstyp som dominerar VD-posterna i samhället. Snarare är det som så att det framkommit att ledande befattningar ofta hålls av människor som är skickliga på en annan faktor än den som mäts i ett personlighetstest. Det som utmärker dessa människor är som regel en stilflexiblitet vilken gör att de kan leverera vad situationen kräver genom att förändra sitt förhållningssätt (som en kamelont).
Däremot finns det en korrelation mellan kreativitet och personlighetstyp. En undersökning kom fram till att personlighetsdrag som är positiva för kreativitet och innovation är  extroversion, öppenhet, tankestyrning, 

Det som jag vill ta fasta på här är att personlighet är en central del utav det som är en persons styrka. Att vara introvert är exempelvis att ha en styrka för eftertänksamhet och introspektion. Att vara neurotisk är helt enkelt en styrka för att känna av känslostämning och för att använda affekt i sin kommunikation. Alla sidor av en person är en markör på dennes ”talangkarta” som jag ser det. Det finns massor med aspekter av talang som vi kan träna upp som att spela fiol, gå på lina eller slå en järnnia, men vår personlighet är med oss alltid som en tillgång oavsett träning.
Min övertygelse är att det är väl investerad tid att fundera över vad ens personlighet ger för naturliga konsekvenser ur ett styrkeperspektiv.