Ridån drogs undan. Den enorma lokalen fylldes av ett sorl. Framför oss tornade en klättervägg upp. Flera av deltagarna på kursen började småhoppa på stället. Det var som om att de blev helt tända på idéen att tävla, för det var tveklöst vad denna övning handlade om. Jag var på en ledarskapskurs som hittintills varit fylld av ganska stillsamma övningar och diskussioner. När jag synade varje grepp från marken och upp till taket långt ovan oss blev jag matt i kroppen. Jag blickade över församlingen och fann några fler sänkta ansikten, människor som mig.
Fortsätt läsa ”Att klättra eller inte klättra?”