Vilken ålder är ”helt rätt” i arbetlivet? om åldersnoja

young-entrepreneur-regretEn kille med Helly-Hansen gick under slutet av 90-talet i fronten för en föryngringsvåg inom näringslivet i Sverige. Globalt var han i gott sällskap med grundarna av Napster och Linux. Plötsligt blev det ideal att vara ung, kaxig och utmanande. Nutida ungtuppar som Markus ”Notch” Persson (Minecraft), Anna Oscarsson (Kvittar), Elon Musk (Tesla) och Zuckerberg (Facebook) har  bidragit till en tidsanda där ungdomen är ideal. Veckans affärer utser årligen Sveriges supertalanger där endast människor under fyrtiostrecket tillåts vara med på listan. När är du mest attraktiv för en arbetsgivare? Har vi åldersnoja i Sverige?

Fortsätt läsa ”Vilken ålder är ”helt rätt” i arbetlivet? om åldersnoja”

Hur du bemöter tre generationer av konsumenter

En generation är en målgrupp. Företag som Harley Davidson, Burberry, Mercedez och Converse har återinstallerat sig själva i topp genom att anpassa sitt budskap till nya generationer. Många klassiska företag har styvnackat hängt fast vid målgrupper som inte längre finns. Därför har de sett sina intäkter och sitt varumärkes anseende dala. En stark faktor i försäljning är att förstå kundens behov och attityd. Här är några av de mönster som dyker upp hos tre generationer av konsumenter.
Fortsätt läsa ”Hur du bemöter tre generationer av konsumenter”

Det viktigaste barn kan lära sig?

Det finns studier som bevakar generationsbegreppet från ett långsiktigt perspektiv och studerar hur värderingar förändras över tid.
Dessa studier är intressanta eftersom de svarar på frågan: ”Är vi vår tid eller vår ålder?”
(dvs :är olikheter mellan 90-talister och 50-talister kanske bara en fråga om att de är av olika ålder, eller finns det en annan aspekt?)

En dylik lång studie är den som bedrivits på San Diegos universitet där de varje år sedan 40:talet ställt samma frågor till sina elever. Flera av dessa frågor är extremt intressanta då svaren har förändrats extremt mycket över tid. Ett exempel är frågan om ”Vad är det viktigaste en förälder kan lära sitt barn?”. På fyrtiotalet var de dominerande svaren ”Lojalitet” och ”Disciplin”.

Sedan 90:talet har de dominerande svaren istället handlat om att ”lära barn att älska sig själva” och att ”Våga följa sina drömmar”.

Det finns även ett intressant genus-mönster som framträder i denna undersökning. Det finns en sektion av testet där eleven uppmanas att beskriva sig själv med hjälp av olika adjektiv såsom ”tuff” eller ”emotionell”. Vissa av dessa adjektiv kan uppfattas som klassiskt manliga (som exempelvis ”tuff”) och vissa är mer traditionellt feminina. Det intressanta är att i testerna från 40:talet sammanföll adjektiven med 90% det kön som svaranden har (männen valde alltså i hög utsträckning de ”manliga” adjektiven och kvinnorna de ”feminina”). Sedan 90 talet är den tydliga trenden att dessa adjektiv nu används av både könen i hög utsträckning (män anser sig ha kvinnliga egenskaper och kvinnor anser sig ha manliga egenskaper).
Även i Sverige finns det intressanta förändringar att se. 1971 svarade exempelvis 53% av nyblivna föräldrar att de var för barnaga. 2005 var det bara 13% som tyckte så.

Min favorit av undersökningens frågor är dock påståendet ”Jag tillhör de 10% som är de bästa eleverna”. Detta är en fråga som 90:talisterna idag till 70% svarar ”Ja” på.

 

Öst och Väst – Kulturella perspektiv av generationer


Jag gör något just nu som jag tycker är så rasande spännande.
I korta drag så började det med att jag kokade ner hela min bok till en rapport på ca 50 sidor som handlar om olika generationer och vad vi vet om ledarskap, employee engagement m.m i relation till dessa. Rapporten är på engelska och är skriven med en mer objektiv och vetenskaplig ton, där data och statistik är i fokus. Jag frågade några kollegor om de vill läsa den och komma med kommentarer. En av mina kollegor (icke förvånande från Generation Y) kom tillbaka med en låååång ström av personliga reflektioner på det som rapporten uttrycker.
När jag läste hans egna (och mycket intressanta) reflektioner på hur hans generation beskrivs insåg jag att det skulle höja rapportens läsvärde att få in hans tankar mellan faktarutorna. Jag beslöt mig i nästa steg för att helt enkelt göra så med alla generationer, dvs att få in en människas röst och perspektiv på saken.

Jag frågade via vår interna globala kommunikationskanal om det fanns fler kollegor som skulle vilja representera sin generation. Plötsligt fann jag att många personer i olika åldrar av båda könen var intresserade av att bidra.
FRAMFÖRALLT fick jag många svar från nyfikna indiska kollegor som gärna ville deltaga, vilket var något som jag inte räknat med. Till saken hör att all litteratur jag läst och alla rapporter kringe generationer som jag tagit del av (tills nu) utgår ifrån västvärlden. Därför fick det mig att stanna upp först. Jag insåg att jag inte vet mycket om hur indiens Generation X ser på saker och ting, eller vilka världshändelser som de anser ha varit de mest avgörande.
Jag beslöt mig för att det östliga perspektivet skulle vara oerhört intressant att få med och jag tog därför tacksamt emot alla anmälningar. Jag beslöt mig för att utveckla min rapport till en global rapport om generationer snarare än bara en västlig sådan.

Nu lite senare har jag fått in massor med reflektioner från människor över hela världen och flera jätteintressanta mönster börjar framträda. Jag kommer att presentera mer av detta här på bloggen, men kortfattat kan jag dela med mig av några upptäckter redan nu. Generation X är en generation som ser helt olika ut i Indien och i västvärlden. Indiska Generation X växte upp med stora förväntningar från sina familjer kring hur de skulle föra värderinger vidare och skapa (stora)familjer. De var som de själva beskriver det ”dränkta i plikt”. De hade i många fall ganska begränsad bild utav världen utanför öst. Detta kom inte som en överraskning för mig, utan jag misstänkte att vi var olika i öst och väst. Men vidare då till det som är riktigt intressant.

Mina indiska kollegor av Generation Y anser att de är i princip precis som generation Y i väst. De delar samma idéer om att ”arbete skall vara roligt” och de har samma ungdomskultur. Deras föräldrar har ofta inte ställt andra krav på dem än att de skall vara ”kreativa”. Kort sagt så är Generation Y kanske den första generationen som verkar vara en global sådan. Min teori om vad detta beror på är att de alla kommer från landet Internet.
Jag återkommer med mer information om hur Generationerna i Öst ser ut.

Ledarskapsidealet – Evolution, revolution eller generation? (del 3)

Här följer några tips för ledare:

Att leda Babyboomers
1. Ta befäl.
Boomergenerationen fostrades bortom dagens mjuka chefkultur med konsensus, EQ och bred förankring på alla nivåer. Tvärtom är det många av dem som tycker att det är jobbigt att behöva vara involverad och tycka till om alla beslut. För en babyboomer är chefen just chef. Du förväntas att fatta beslut som ledare och du förväntas att tydligt kommunicera vad som skall göras. Denna generation är den sista som ser ordet ”auktoritär” som en positiv egenskap.

2. Var genuin. Detta låter banalt onekligen, men hur många människor är egentligen genuina vad det gäller att visa känslor? Boomergenerationen är i viss mån sydländsk i sin expressivitet. De stora profilerna i deras hjältesfär har brusat upp och sagt saker som retat och upprört (”Åk bättre själv din jävel!”). Det centrala är att de gjort det i stundens ingivelse och utifrån en passion. Boomers är en generation som har en förståelse och en respekt för den som vågar att rakryggat visa vad den känner (vilket inte är fallet med Generation X som ofta ser det som oprofessionellt att brusa upp).

Att leda Generation X
1-Låt dem styra över sin egen tid. Lämna planeringen av deras tid till dem själva så mycket det bara är möjligt. För generation X är tid den enda riktiga hårdvalutan. Möten-om-möten eller återkommande forum utan tydlig agenda är det värsta de vet. Många X föredrar till och med kommunikation i email i hög utsträckning eftersom det är ett mer tidseffektivt sätt att kommunicera än möten mellan fyra ögon.

2-Delegera ansvar, inte aktiviteter. En generation som uppfostrats av ett föräldraideal som förespråkade att barn själva skulle upptäcka världen har i hög utsträckning lärt sig att bli autonoma. Fokusera på resultatet, inte processen när du hanterar generation X.

Att leda Generation Y
1. Byteshandel.
För Y generationen är arbete och fritid en enda ström. Deras sociala liv och deras intressen är högt värderat av dem och därför värdesätter de en arbetsgivare som medger flexibla arbetstider samt en arbetsmiljö som medger att resultat skapas från andra platser än kontoret . Ett tips är därför att lära dem att de får komma med ett förslag som är en byteshandel. ”Ifall jag får vara ledig på onsdag kan jag jobba in detta på söndag istället”. Detta styrs så klart i hög utsträckning av vilken bransch du rör dig i.

2. Deklarera tydliga ledstjärnor. Du vet vad sunt förnuft är. Det är självklart för dig. Som synes betyder ordet självklart egentligen självklart-för-dig och även sunt förnuft har olika innehåll för olika generationer. En viktig sak är därför att du som ledare skriver ner ett antal tydliga ledstjärnor som du kommunicerar ut redan från första dagen. ”När du arbetar med mig är det viktigt att…”

Notis: Denna artikel bygger på information från boken ”Generationsanpassat ledarskap – Från Pearl Harbor till Pearl Jam” av Linus Jonkman. Den utges av TUK förlag