En god vän till mig delade nedanstående bild på min facebook-sida:
Den fick mig att fundera lite då jag tycker den har en mycket intressant poäng. Eftersom min mamma är lärare så har jag hört henne beskriva samma sak (med betydligt mindre humor)
Vad som skett är att vårt samhälle här i Sverige gått ifrån att vara kollektivistiskt till att bli mer individualistiskt.
(Från Wikipedia: Kollektivism (av latin colligere, samla) är en term som används för att beskriva moraliska, politiska och sociala perspektiv som betonar människors ömsesidiga beroende och vikten av kollektivet snarare än de enskilda individerna)
Det intressanta med en sådan kulturell förflyttning är vad som händer med uppfattningen av skuld och ansvar.
Det verkar som att ju mer vi fokuserar på att verka för ömsesidighet desto mer är det individen som bär skulden (bakvänt nog).
Ju mer vi fokuserar på indviden i samhället desto mer är det någon annan (vanligtvis ett företag eller en organisation) som anses ha skulden.
Ett bra exempel på det är det som anses vara världens mest individualistiska land , nämligen USA (Källa: Geert Hofstede). Där finns det som bekant individer som lyckats stämma organisationer på rena fantasibelopp enbart för att kaffet varit för varmt, eller för att vederbörande inte begripit att det är en dålig idé att torka sin hund i mikrovågsugnen.
I Sverige tror jag att en nyans av vårt tilltagande individualistiska synsätt är att det numera alltid är någon annans fel. Det är lärarens fel ifall vi inte upptäcker att vår dotter är nästan blind och inte kan se vad som står på svarta tavlan. Det är bankernas fel ifall människor belånar sig för högt osv.
Kanske är det även därför som det blivit chefens ansvar att se till att du utvecklas i din roll. Ibland tror jag att det gått för långt åt det hållet och att det är dags att återinföra ansvar till individen. Hur ser du på det?
Podradio – från dagens radiointervju på Coachtipset
Kenth Åkerman grillade mig idag i sitt program Coachtipset. Det var superkul att vara med i Kenths program och jag blev imponerad över hur han hunnit med att ta sig igenom boken. Det slog mig även att han förstått mitt budskap så väl.
Här kan man lyssna på denna sändningen. Jag är med från 16 minuter och framåt.
(lite smolk i glädjebägaren var att jag fick en groda i halset precis när jag skulle leverera min slutkläm)
Öst och Väst – Kulturella perspektiv av generationer
Jag gör något just nu som jag tycker är så rasande spännande.
I korta drag så började det med att jag kokade ner hela min bok till en rapport på ca 50 sidor som handlar om olika generationer och vad vi vet om ledarskap, employee engagement m.m i relation till dessa. Rapporten är på engelska och är skriven med en mer objektiv och vetenskaplig ton, där data och statistik är i fokus. Jag frågade några kollegor om de vill läsa den och komma med kommentarer. En av mina kollegor (icke förvånande från Generation Y) kom tillbaka med en låååång ström av personliga reflektioner på det som rapporten uttrycker.
När jag läste hans egna (och mycket intressanta) reflektioner på hur hans generation beskrivs insåg jag att det skulle höja rapportens läsvärde att få in hans tankar mellan faktarutorna. Jag beslöt mig i nästa steg för att helt enkelt göra så med alla generationer, dvs att få in en människas röst och perspektiv på saken.
Jag frågade via vår interna globala kommunikationskanal om det fanns fler kollegor som skulle vilja representera sin generation. Plötsligt fann jag att många personer i olika åldrar av båda könen var intresserade av att bidra.
FRAMFÖRALLT fick jag många svar från nyfikna indiska kollegor som gärna ville deltaga, vilket var något som jag inte räknat med. Till saken hör att all litteratur jag läst och alla rapporter kringe generationer som jag tagit del av (tills nu) utgår ifrån västvärlden. Därför fick det mig att stanna upp först. Jag insåg att jag inte vet mycket om hur indiens Generation X ser på saker och ting, eller vilka världshändelser som de anser ha varit de mest avgörande.
Jag beslöt mig för att det östliga perspektivet skulle vara oerhört intressant att få med och jag tog därför tacksamt emot alla anmälningar. Jag beslöt mig för att utveckla min rapport till en global rapport om generationer snarare än bara en västlig sådan.
Nu lite senare har jag fått in massor med reflektioner från människor över hela världen och flera jätteintressanta mönster börjar framträda. Jag kommer att presentera mer av detta här på bloggen, men kortfattat kan jag dela med mig av några upptäckter redan nu. Generation X är en generation som ser helt olika ut i Indien och i västvärlden. Indiska Generation X växte upp med stora förväntningar från sina familjer kring hur de skulle föra värderinger vidare och skapa (stora)familjer. De var som de själva beskriver det ”dränkta i plikt”. De hade i många fall ganska begränsad bild utav världen utanför öst. Detta kom inte som en överraskning för mig, utan jag misstänkte att vi var olika i öst och väst. Men vidare då till det som är riktigt intressant.
Mina indiska kollegor av Generation Y anser att de är i princip precis som generation Y i väst. De delar samma idéer om att ”arbete skall vara roligt” och de har samma ungdomskultur. Deras föräldrar har ofta inte ställt andra krav på dem än att de skall vara ”kreativa”. Kort sagt så är Generation Y kanske den första generationen som verkar vara en global sådan. Min teori om vad detta beror på är att de alla kommer från landet Internet.
Jag återkommer med mer information om hur Generationerna i Öst ser ut.
Kom och diskutera Generationer i Alingsås, Varberg !
Intresserad av att få en inblick i hur olika generationer vill bli ledda?
Har du ett intresse av att förstå hur vår generationstillhörighet påverkar vårt val av varumärken och våra konsumtionsmönster?
Jag kommer att besöka Campus Alingsås den 22:e november för att prata om generationer kl 18.30-2100! Varmt välkommen! Inbjudan och anmälan.
Dagen efter dvs 23:e november är jag i Varberg på deras campus för att prata mer om utmaningarna med att leda olika generationer av människor. Läs mer här
Dessvärre är mina övriga föreläsningar detta året endast för utvalda eller interna grupper.
En liten teaser vill jag komma med:
Jag och en mycket erfaren herre (från en annan generation än min egen) arbetar med en föreläsningskampanj kring ett unikt tema som jag tror kommer att förvåna många. Jag kommer att återkomma om detta längre fram på bloggen (är tvungen att berätta om det snart för annars spricker jag) ;)
Att leda Generationsblandade arbetsgrupper
En högst berättigad fråga är denna:”Vad är ett optimalt ledarskap i en situation där flera generationer samverkar?”. Jag fick nyligen frågor om detta av de två tidningarna Civilekonomen och Chefstidningen. Jag resonerade då så här:
Vad är syftet med Generationsanpassat ledarskap?
För en person som redan är en duktig ledare, kan generationsförståelse skänka en ytterligare nivå av prestanda. Den feedback jag fått från de jag träffar i arbetslivet talar för att yngre människor ofta är minst lika intresserade av att förstå de äldre som vice versa.
Min åsikt är att det är lätt att få människor att lyda men svårt att engagera dem. Generationsperspektivet ger en möjlighet att hitta ”morötter”. För att förstå en generation tror jag man behöver förstå den tid som de kommer ifrån.
Finns det inte en mängd andra faktorer som också kan spela in och vara mer dominerande än generationstillhörighet?
Mycket bra poäng! Vi människor är unika som individer, men i grupper finns det mönster i vårt beteende (som visar sig statistiskt). Givetvis finns det många aspekter som spelar in på hur vi beter oss (Exempel på parametrar: vår plats i syskonskaran, ifall vi är introverta eller extroverta, känslostyrda eller rationella, utvecklare eller förvaltare, vilken kultur vi kommer ifrån, vilken religionsåskådning vi har, storstadsbo eller småstadsbo osv.).
Listan kan göras mycket lång. Jag tror att det ligger i en ambitiös ledares intresse att försöka få en så bred förståelse för människors beteende som möjligt. Att förstå generationer är givetvis inte en ensam suverän kompetens. Jag är dock övertygad om att den som lyckas ta till sig ämnet kommer att finna situationer där denne kan se hur generationsprofiler gör sig påminda.
Vad skall en ledare tänka på i en grupp med personer ur olika generationer?
I exempelvis en projektgrupp där det ingår tre arbetande generationer (Generation X, Babyboomers och Generation Y) är mitt råd att försöka finna de gemensamma nämnare av motivation och ledarskap som fungerar för samtliga generationer. Detta beskrivs närmare i min bok. Ponera att ett projektarbete fortlöper under en period. Detta är vad du kan tänka på då:
Generation X – har ett religiöst förhållningssätt till tid (tid är deras enda egentliga hårdvaluta) och hatar med passion möten-som-handlar-om-möten eller andra exempel på där tid används på ett slösaktigt sätt.
Välj därför som projektledare att hålla väldigt korta, koncisa möten med fokus på kravbild och resultat (strikt kognitiva aspekter). Varför? Jo, Generation X växte upp med i genomsnitt 37 % mer fri och ensam tid än generation Y (Källa: Michigan institute for social research). Därav att Generation X kan beskrivas som självständig och problemlösande. Andra aspekter som tilltalar X- generations själ är exempelvis R.O.W.E-arbete (results only work environment) där du som ledare kontrollerar deras resultat, men inte deras arbetsprocess.
Generation Y – uppskattar sociala plockepinn och är kommunikativa i sin natur. De har vant sig vid att kunna kommunicera närsomhelst med vem som helst. Tillfredställ deras sociala och kommunikativa natur genom att göra dig själv tillgänglig för samtal alltid (många ledare sitter som regel i möte från morgon till kväll och är allt annat än tillgängliga). För att finna tid till att vara anträffbar delegerar du bort ditt arbete. Din styrka som ledare i detta sammanhang är att vara anträffbar för att kunna agera bollplank, mentor eller coach.
Babyboomers – är den generation som fortfarande uppskattar en ”traditionell ledare” som vet vad denne vill. I Babyboomerns sinnesvärld är det ofta besvärligt att behöva sitta i konsensusmöten där gruppen tillsammans skall smeka fram beslut. De uppskattar någon som rakryggat vågar vara chef och som kan peka med hela handen. Att ta beslut är i deras värld chefens arbetsuppgift.
Lägger man ihop ledarskapsituationen från ovanstående generationer kan vi alltså profilera ”rätt” generationsledarskap som att vara resultatinriktat, tidsoptimerat, kommunikativt och direkt
Hur ska du som ledare agera i en blandad miljö, med människor av olika generationstillhörighet?
Ifall du använder informationen i min bok så bör den vara en hypotes som du applicerar med lyhördhet och respekt för att just dina 80-talister kan vara av en avvikande natur.
Utmaningen med vanliga insatser kring ”engagemangshöjande aktiviteter” och ”ledarskapskurser” är att de som regel etablerar en vanilj-nivå. Det blir helt enkelt något som alla i genomsnitt tycker är ”rätt ok”, men inte speciellt inspirerande (den så kallade ”Per Gessle-effekten”). Genom att segmentera sin arbetsstyrka på generationsbasis kan man få en mer rättvis profil som kanske berättar att: ”Verksamhetens förmåner är uppskattade av 60- och 70-talister, men ledarskapet uppskattas bara av 40- och 50-talister”.
Som jag ser det är generationsperspektivet en chans att ytterligare optimera en organisation. Att arbeta med engagemangsfaktorer är ett steg i rätt riktning. Att segmentera ytterligare är nästa naturliga steg.
Ledarskapsidealet – Evolution, revolution eller generation? (del 3)
Här följer några tips för ledare:
Att leda Babyboomers
1. Ta befäl. Boomergenerationen fostrades bortom dagens mjuka chefkultur med konsensus, EQ och bred förankring på alla nivåer. Tvärtom är det många av dem som tycker att det är jobbigt att behöva vara involverad och tycka till om alla beslut. För en babyboomer är chefen just chef. Du förväntas att fatta beslut som ledare och du förväntas att tydligt kommunicera vad som skall göras. Denna generation är den sista som ser ordet ”auktoritär” som en positiv egenskap.
2. Var genuin. Detta låter banalt onekligen, men hur många människor är egentligen genuina vad det gäller att visa känslor? Boomergenerationen är i viss mån sydländsk i sin expressivitet. De stora profilerna i deras hjältesfär har brusat upp och sagt saker som retat och upprört (”Åk bättre själv din jävel!”). Det centrala är att de gjort det i stundens ingivelse och utifrån en passion. Boomers är en generation som har en förståelse och en respekt för den som vågar att rakryggat visa vad den känner (vilket inte är fallet med Generation X som ofta ser det som oprofessionellt att brusa upp).
Att leda Generation X
1-Låt dem styra över sin egen tid. Lämna planeringen av deras tid till dem själva så mycket det bara är möjligt. För generation X är tid den enda riktiga hårdvalutan. Möten-om-möten eller återkommande forum utan tydlig agenda är det värsta de vet. Många X föredrar till och med kommunikation i email i hög utsträckning eftersom det är ett mer tidseffektivt sätt att kommunicera än möten mellan fyra ögon.
2-Delegera ansvar, inte aktiviteter. En generation som uppfostrats av ett föräldraideal som förespråkade att barn själva skulle upptäcka världen har i hög utsträckning lärt sig att bli autonoma. Fokusera på resultatet, inte processen när du hanterar generation X.
Att leda Generation Y
1. Byteshandel. För Y generationen är arbete och fritid en enda ström. Deras sociala liv och deras intressen är högt värderat av dem och därför värdesätter de en arbetsgivare som medger flexibla arbetstider samt en arbetsmiljö som medger att resultat skapas från andra platser än kontoret . Ett tips är därför att lära dem att de får komma med ett förslag som är en byteshandel. ”Ifall jag får vara ledig på onsdag kan jag jobba in detta på söndag istället”. Detta styrs så klart i hög utsträckning av vilken bransch du rör dig i.
2. Deklarera tydliga ledstjärnor. Du vet vad sunt förnuft är. Det är självklart för dig. Som synes betyder ordet självklart egentligen självklart-för-dig och även sunt förnuft har olika innehåll för olika generationer. En viktig sak är därför att du som ledare skriver ner ett antal tydliga ledstjärnor som du kommunicerar ut redan från första dagen. ”När du arbetar med mig är det viktigt att…”
Notis: Denna artikel bygger på information från boken ”Generationsanpassat ledarskap – Från Pearl Harbor till Pearl Jam” av Linus Jonkman. Den utges av TUK förlag