Det som är komiskt med ”stereotyptänkande” är att detta i flera avseenden representerar en av de mest sofistikerade funktionerna i den mänskliga hjärnan. Den psykologiska termen är heuristik och avser en förmåga att hitta analytiska genvägar vilka gör att vi kan förhålla oss till något utan att reflektera. Detta innebär alltså att vi kan genom detta tänkande ofta dra slutsatser om någon annan baserat på deras utseende, ålder, genus, etnicitet eller vad som helst. Funktionen heuristik antas ha haft en stor evolutionär betydelse då de stora vinsterna är att vi kan snabbt dra slutsatser samt att vi förbrukar färre kalorier för att komma fram till något (hjärnan är programmerad att vara lat).
Heuristik är alltså anledningen till fördomar , stereotyper och andra tankemönster som vi använder för att snabbt orientera oss i världen. Givetvis är heuristik kanske mest av allt en samling erfarenheter vi har samlat på oss och som vi nu applicerar som en mall även på nya situationer för att ”slippa fundera”. Heuristik är också anledningen till att vi inte ser när människor vi känner väl förändrar sig. Vi har då redan skapat oss en kristalliserad bild av hur någon är (”Lasse passar aldrig avtalade tider”). När vederbörande ändrar sig i beteende märker vi det ofta inte eftersom vi redan har en färdig bild av denna människa och vi försöker inte ens revidera den (Lasse får kämpa sig blå innan vännerna märker att han börjat passa tiden).
En kanske något överraskande sida av heuristiken är att den ofta är en mycket korrekt metod (även om det givetvis kan upplevas inkorrekt att generalisera). Psykologiskt har den nämligen en mycket hög träffsäkerhet. Nedan har jag satt samman fyra generationsprofiler baserat på hur olika generationer tenderar att uppfattas.
(Illustrationen är tagen ur boken ”Generationsanpassat ledarskap” som utges av TUK förlag. Beställ här)